Efter att ha dömts för hets mot folkgrupp och i kölvattnet av mordet på sin medarbetare Salwan Momika, har Salwan Najem lämnat Sverige. Han har nu ansökt om asyl i USA, övertygad om att svenska myndigheter varken kan eller vill garantera hans säkerhet.
Najem, som tillsammans med Momika genomförde flera uppmärksammade koranbränningar under sommaren 2023, befinner sig för närvarande i Nordamerika där han hålls frihetsberövad medan hans asylansökan prövas av amerikanska myndigheter. Enligt hans advokat har han under våren tagit sig från Sverige till Kanada och därefter in i USA.
Bakgrunden till Najems situation är komplex och involverar både rättsliga och säkerhetsrelaterade händelser. En lagakraftvunnen dom för hets mot folkgrupp, samt mordet på hans kollega, har gjort det omöjligt för honom att stanna i Sverige. Salwan Momika sköts till döds den 29 januari 2025, ett mord som tros ha begåtts på beställning och som inträffade under en livestream på TikTok.
Efter mordet befann sig Najem under övervakning av Säpo, men han upplevde mordet som ett tydligt tecken på att även han kunde bli en måltavla. Advokaten Mark Safaryan har uttalat att Najem har förlorat förtroendet för att den svenska staten kan skydda honom.
Det dröjde inte länge efter mordet innan domen mot Najem offentliggjordes. Han dömdes för flera fall av hets mot folkgrupp för sina handlingar tillsammans med Momika. Domen fastställdes av Svea hovrätt, och i januari 2026 beslutade Högsta domstolen att inte bevilja prövningstillstånd.
Najem har uttryckt att han anser att domen utgör ett åsiktsstraff och att Sverige i praktiken har återinfört ett blasfemiförbud. I sin överklagan till Högsta domstolen hävdade hans försvar att fallet borde prövas för att klargöra gränsen mellan religionskritik och hets mot folkgrupp.
En vändpunkt kom när USA:s vicepresident JD Vance i februari 2025 kritiserade den svenska domen mot Najem under en säkerhetskonferens i München. Detta fick Najem att överväga att han kanske skulle få bättre skydd i USA.
Nu sitter Najem på en asylmottagning i USA och väntar på besked om sin asylansökan. Hans hopp står till de politiska signalerna från amerikanska myndigheter, som han hoppas ska ge honom det skydd han söker.
För Najem markerar asylansökan slutet på en lång och svår process som inleddes med koranbränningarna, fortsatte med rättsliga åtgärder och kulminerade i mordet på hans närmaste samarbetspartner. Han framhåller att Sverige har visat att staten inte kan skydda individer som befinner sig i skottlinjen mellan yttrandefrihet, religionskritik och internationella hot.
