Salafister etablerar moské i Jämtland med stöd av insamling

Den 3 december förra året undertecknades ett köpekontrakt för en fastighet på Frösön i Jämtland, med syfte att omvandla byggnaden till en moské. Projektet stöds av en aktör kopplad till en nationell salafistisk kampanj, vilket har väckt oro bland experter.

En insamling pågår för att finansiera ombyggnaden, och i samband med köpet betalades en miljon kronor i handpenning. Det återstående beloppet på fem miljoner kronor sägs vara på väg att samlas in, och bygglov har beviljats av Östersunds kommun.

Föreningen Centrum för Fred (Markaz as-Salam) ansvarar för insamlingen, som är del av den nationella kampanjen ”Vi mår bra”. Denna kampanj syftar till att etablera en moské i varje svensk stad och har tidigare granskats av Samnytt.

Salafism är en strikt tolkning av sunnimuslimsk islam som betonar bokstavlig efterlevnad av religionens läror, ofta med starka band till Saudiarabien.

Forskaren och antropologen Aje Carlbom vid Malmö universitet uttrycker oro över projektet. Han beskriver de involverade aktörerna som salafister och varnar för att detta kan leda till en indoktrinering av muslimska barn i en religiös världsbild som motverkar integration.

Carlbom framhäver att svenska myndigheter bör vara försiktiga med att stödja institutioner som syftar till att socialisera barn i normer som avviker från svenska lagar. Han hoppas att myndigheterna i norra Sverige inser problemen med en sådan moské.

Även Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, noterar att Saudiarabien har finansierat många moskéer i Sverige utan transparens kring finansieringen. Han betonar att det pågår en salafistisk kampanj i flera städer som syftar till att utöka deras inflytande.

Ranstorp pekar på en utbredd brist på kunskap kring dessa frågor och uppmanar Östersunds kommun att kräva mer insyn i finansieringen av projektet. Inom Sverigedemokraterna har man också börjat uppmärksamma situationen och dess potentiella konsekvenser.

Den pågående insamlingen och moskébyggandet har lett till diskussioner om utländsk finansiering och dess påverkan på den svenska samhällsstrukturen, något som många bedömare anser måste hanteras innan det är för sent.