Ali Khamenei är död – den brutala diktatorn som styrde Iran med järnhand sedan 1989 är borta. Detta drar igång en helt ny fas i en redan explosiv region, där osäkerheten kring framtiden nu är större än någonsin.
Sedan den islamiska revolutionen 1979 har Iran varit en av världens mest förtryckande regimer och ett centrum för global terrorism. Landet har under decennier finansierat och tränat organisationer som Hamas i Gaza och Hizbollah i Libanon, samt fört ett blodigt krig mot grannlandet Irak på 80-talet som krävde över en halv miljon liv.
Den senaste tiden har regimen, under Khameneis hårda styre, förtryckt sina egna medborgare brutalt – med tiotusentals döda och skadade under de senaste demonstrationerna i januari, där främst unga har gått ut på gatorna för grundläggande rättigheter.
Iran är även starkt kopplat till kidnappningar av utländska medborgare, bland nyligen kända offer finns den svenske diplomaten Johan Flodérus. Likaså finns bevis på att regimen mördat iranska medborgare i exil, även i Sverige, vilket fördjupar oron bland svensk-iranier och flyktingar i Västerås och Västra Mälardalen.
Vad händer nu i Teheran och Mellanöstern?
Med Khameneis bortgång öppnas en chans till regimbyte – men också en ny våg av våld och osäkerhet. Iran ses inte som en svag stat som snabbt kan kollapsa som Syrien under Assad, tvärtom väntas kampen om makten bli brutal och förvirrande.
Nya makthavare som trätt fram under Khameneis styre kan vara ännu hårdare och mer skoningslösa. De fredliga och demokratiska krafterna utgör knappast hot mot regimens hårdföra element just nu. En våldsspiral är redan igång och förhandlingar verkar vara långt borta.
USA och Israel – två stora spelare i konflikten – står också i fokus. Den impulsstyrde amerikanske presidenten Donald Trump saknar enligt experter en tydlig plan för nästa steg. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har klart uttalat syftet: att bli av med det hot Iran utgör mot Israel.
USA har för andra gången nyligen genomfört en attack som ledde till avsättandet av en ledare, vilket förändrar spelreglerna internationellt och skapar ett prejudikat för framtida krigshandlingar utan en regelbaserad världsordning. Detta bidrar till oro kring att världen allt mer styrs av rå maktpolitik snarare än internationella regler.
Konflikten sprider sig i regionen
Under de senaste timmarna har krigshandlingar spridit sig till flera länder från Libanon till Förenade Arabemiraten och Oman. Luftrum stängs, börskurser svajar och priset i mänskligt lidande ökar snabbt.
Samtidigt är frågan flest ställer sig: kan målet att störta Khameneis regim försvara det lidande som redan sker? Miljontals civila och en hel region drabbas hårt av denna storm av våld och geopolitisk osäkerhet.
Svenska perspektiv och fortsatt oro
I Sverige har den iranska diasporan länge följt utvecklingen med stor oro. Demonstrationerna i Iran, och regimens brutala förtryck har direkt påverkat många i Västerås och Västra Mälardalen där iranska flyktingar bor.
Diplomaten Johan Flodérus fall sätter också ljuset på regimens fortsatta fientlighet mot västerländska stater och aktörer.
Även om döden för en hänsynslös diktator kan skapa hopp om förändring, är glädjen grumlig. Den regelbaserade FN-ordningen synes havererad och inget stöd syns för att en ny, mer rättvis världsordning kan ersätta den gamla.
En bättre värld kräver mer än bara den starkes rätt, och Mellanöstern står just nu inför en ödesdiger kvällning där varje steg kan definiera framtiden för miljontals människor.
