Regeringen har beslutat att utreda möjligheten att skicka värnpliktiga svenskar för att delta i krig utomlands. Detta framgår av ett kommittédirektiv som Samnytt har fått kännedom om. Utredningen ska inledas den 1 april och syftar till att undersöka de ”rättsliga förutsättningarna” för att genomföra sådana insatser.
Från och med den aktuella veckan har Pål Jonson, försvarsminister, fått i uppdrag att utse en särskild utredare som ska granska värnpliktigas tjänstgöring i Natos samlade avskräckning och försvar. Detta är ingen skämt; det är ett allvarligt initiativ från regeringen.
Enligt direktiven ska utredaren analysera behovet av att använda värnpliktiga i Natos försvar, både i beredskapstjänst och krigstjänst. Det framgår också att värnpliktiga kan skickas utomlands under både grundutbildning och efterföljande tjänstgöring.
Regeringen refererar till propositionen ”Totalförsvaret 2025–2030”, som riksdagen godkände strax innan jul 2024. I den nämns att om tjänstgöringen är avgörande för Sveriges försvar, finns det inget som hindrar att värnpliktiga sätts in utanför Sveriges gränser.
Det betonas att värnpliktiga kan behövas för att skydda Sverige genom operationer i allierade länder. Den nya utredningen förstärker detta budskap. Kommittédirektiven klargör att ”situationen kan vara sådan att Sverige försvaras bäst genom verksamhet utanför landets gränser”.
Sverige har en lång tradition av värnplikt, där alla medborgare, främst män i vapenför ålder, har en skyldighet att försvara landet. Men med Sveriges inträde i NATO har denna syn förändrats. Utredningen ska granska hur värnpliktiga kan beordras till internationella insatser.
Regeringen påpekar att värnplikten innebär en inskränkning av individens fri- och rättigheter, och att tjänstgöring endast ska ske för syften som är acceptabla i en demokratisk samhällsstruktur. Utredningen förväntas vara klar den 26 april 2027.