Regeringen går vidare med en stor förändring inom svensk yrkesutbildning. I en ny lagrådsremiss föreslås att gymnasiearbetet på yrkesprogram ska ersättas helt med yrkesprov. Förslaget gäller både gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning och syftar till att stärka elevernas praktiska kompetens och ställa högre krav på yrkesförmåga.
Från och med höstterminen 2028 kommer yrkesprove t att bli obligatoriskt för alla elever på yrkesprogram och på de nationella programmen inom anpassade gymnasieskolan, förutsatt att det finns ett sådant prov. Samtidigt föreslår regeringen att yrkesprov ska införas inom kommunal vuxenutbildning, vilket breddar reformens räckvidd till fler utbildningsvägar.
Större flexibilitet i entreprenad av undervisning
Utöver själva yrkesprovet vill regeringen också öppna för att undervisning i yrkesinriktade ämnen kan läggas ut på entreprenad till en offentlig huvudman inom skolväsendet, inte bara till privata aktörer som idag. Denna förändring föreslås träda i kraft redan den 1 juli i år, vilket kan öka möjligheterna till samarbete och kvalitet i yrkesutbildningarna.
Myndigheter och skolor uppmanas nu att förbereda sig för den nya strukturen som kommer innebära en tydligare prövning av elevernas yrkeskunskaper innan de tar examen. Reformen ska göra det lättare för arbetsgivare att lita på gymnasieelevernas praktiska färdigheter och anpassa utbildningen bättre till arbetsmarknadens behov.
Vad innebär detta för elever och utbildningssystemet?
Den största förändringen är att det tidigare gymnasiearbetet, som ofta varit teoretiskt och varierat i innehåll, ersätts av ett yrkesprov som är direkt kopplat till elevernas framtida yrkesroll. Det innebär att elever kommer att behöva visa att de kan utföra faktiska arbetsuppgifter på en nivå som godkänns av bransch eller skola.
Enligt utbildningsministerns pressekreterare innebär detta en ökad trovärdighet för yrkesprogrammen och ett steg närmare att utbildningen ska spegla den verkliga arbetsmarknaden bättre. Samtidigt kan öppnandet för offentliga huvudmän i entreprenadsrollen underlätta samarbete mellan skolor och offentliga aktörer, vilket tidigare varit begränsat.
Reaktioner väntas komma både från elevorganisationer och lärarfacken, som redan nu förbereder sig för att bedöma vilka konsekvenser reformen får för studiemiljön och undervisningskvaliteten. Kritiker har tidigare varnat för ökade krav utan tillräckligt stöd, men regeringen betonar att förändringen ska genomföras med resurser för att säkra god kvalitet.
Vad händer nu?
Förslaget är ute på remiss och väntas behandlas av riksdagen under det kommande året. Om det godkänns innebär det att yrkesprov blir den nya standarden för yrkesprogram i gymnasieskolan och vuxenutbildningen redan från hösten 2028. Före det kommer skolor, kommuner och utbildningsanordnare arbeta för att implementera de nya utbildningskraven och säkerställa att proven är rättvisa och relevanta.
Den nya lagen markerar en tydlig satsning på att utbilda yrkeselever med ännu större fokus på arbetsmarknadens krav och bättre koppling mellan skola och arbetsliv. Alla berörda parter uppmanas att följa utvecklingen noga under denna avgörande period för svensk yrkesutbildning.
Regeringen: “Yrkesprov ska säkerställa att eleverna är förberedda för yrkeslivet och ge tydligare bevis på deras kompetens.”
