Efter att ha blivit friad från anklagelser om misshandel har Erik J. Olsson nu inlett ett enskilt åtal mot åklagaren som väckte åtalet mot honom. Det här fallet kan bli ett unikt exempel inom svensk rättshistoria.
Olsson, som är professor i teoretisk filosofi och ordförande för Academic Rights Watch, har länge varit en kritiker av vad han anser vara en politisering av rättsväsendet, särskilt i frågor rörande ”mäns våld mot kvinnor”. Efter att ha blivit friad i tingsrätten kände han att processen inte var över, utan att det var dags att ta ett steg som få gör i Sverige.
Han har nu vänt sig till domstol för att få åklagaren prövad för det som i brottsbalken kallas obefogat åtal. Enligt Olsson handlar inte hans initiativ enbart om personlig upprättelse, utan om att åklagare också måste kunna hållas ansvariga när de väcker åtal utan tillräckliga skäl.
Olsson menar att det finns en intern lojalitet inom åklagarväsendet som gör att det sällan ifrågasätts om bevisningen är tillräcklig för att väcka åtal. Han anser att hans fall belyser en oroande trend där beviskraven sänks, vilket hotar rättssäkerheten.
Under intervjuer har Olsson diskuterat vikten av att kunna försvara sig mot obefogade anklagelser och uttryckt sin oro för att den nuvarande utvecklingen kan leda till att fler oskyldiga drabbas av rättsväsendets brister. Han har även nämnt att hans bok, ”Den mjuka staten – Feminiseringen av samhället och dess konsekvenser”, som han skrev tillsammans med sin fru, nämndes i förundersökningen som en försvårande omständighet i hans fall.
Olsson har även ifrågasatt hur låga beviskrav i samtyckesmål kan sprida sig till andra typer av brott, och han anser att detta kan få allvarliga konsekvenser för rättssäkerheten på sikt. Han vill nu genom sitt enskilda åtal belysa och utmana dessa frågor.
Rättens prövning av Olssons fall kan komma att påverka synen på åklagares ansvar och rättstatens möjlighet till självkorrigering. Det är en situation som många kanske inte är medvetna om, men som kan bli alltmer relevant i framtiden.
