Hyresgäster i en fastighet från 1950-talet på Gärdet i Stockholm har under två års tid kämpat för att bevara sina originalkök och förhindra omfattande renoveringar. Nu prövas deras fall för första gången med stöd av nya paragrafer i miljöbalken, men resultatet är fortfarande osäkert.
Hyresgästerna, ledda av Cecilia Blomberg, argumenterar för att de platsbyggda köken, designade av den kände arkitekten Peter Celsing, har ett stort kulturhistoriskt värde och bör bevaras. Fastigheten är dessutom blåmärkt, vilket indikerar att den har ”synnerligen höga kulturhistoriska värden”. Trots detta verkar fastighetsägarens planer, som innefattar totalrenoveringar och evakuering, vara svåra att stoppa.
Enligt hyresgästerna är det ologiskt att kvalitet och kulturvärden inte prioriteras i dagens samhälle, särskilt med tanke på klimatförändringar och resursbrist. Hyresgästerna är överens om att det behövs stambyten, men de motsätter sig rivningen av de välbevarade köken som ska ersättas av nyproducerade kök av sämre kvalitet.
Gustav Bergström, en av grundarna av den ideella föreningen Renoveringsraseriet, menar att de nya lagarna i miljöbalken kan ge hyresgästerna en chans att få rätt. Genom att åberopa avfallshierarkin, som föreskriver att man först ska minimera avfall och återanvända det som är möjligt, hoppas han kunna skapa ett prejudikat för framtida renoveringar.
Bergström påpekar att det idag är ett växande problem att fullt fungerande byggnadsdetaljer slängs i renoveringsprocesser. Hyresgästerna på Armfeltsgatan vill se en förändring av det så kallade bruksvärdessystemet, som de anser har passerat sitt ”bäst före”-datum. Detta system har lett till att fastighetsägare kunnat riva ut fungerande inredningar för att höja hyrorna, något som Bergström anser är oetiskt i en tid av klimatutmaningar.
Exempel på mer varsamma renoveringar finns dock, som fallet med Svenska Bostäder, som har börjat anamma en ny strategi för renoveringar där man fokuserar på att göra mindre ingrepp istället för helrenoveringar. Ulf Viktorsson, teknik- och underhållschef på Svenska Bostäder, förklarar att detta arbetssätt minskar störningar för hyresgästerna och är mer hållbart ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.
Det är nu upp till Miljöförvaltningen att bedöma ärendet och fatta beslut om hur de nya lagarna ska tillämpas. Om hyresgästerna inte får gehör kan de överklaga till Länsstyrelsen.
Trots motståndet från fastighetsägarna kvarstår hoppet bland hyresgästerna om att varsamma renoveringar kan bli en norm i stället för undantag, vilket skulle gynna både kulturarv och miljö.
