Ny svensk studie avslöjar koppling mellan ADHD i familjen och brottslighet
Ny forskning från Örebro universitet visar att personer med ADHD löper en betydligt högre risk att dömas för brott jämfört med dem utan diagnos. Studien, som är den största hittills i sitt slag, sträcker sig över data från 1,5 miljoner svenskar födda mellan 1987 och 2002, och pekar samtidigt på att även släktingar till personer med ADHD löper ökad brottsrisk – trots att de själva saknar diagnosen.
– Det här tyder på att både genetiska och miljömässiga faktorer inom familjen påverkar risken, säger Sofi Oskarsson, forskare i kriminologi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Brottslighet kopplas starkt till familjen
Forskarna analyserade sambanden mellan medicinska diagnoser och brottsregistret på nivåer som tvillingar, hel- och halvsyskon, samt kusiner. Resultaten visar flera gånger högre risk att dömas för både våldsbrott och andra brottstyper hos personer med ADHD. Än mer alarmerande är att även släktingar utan diagnos har en märkbart förhöjd brottsrisk, vilket understryker den familjära kopplingen.
Studien visar också att sambanden är något starkare hos kvinnor än hos män. Oskarsson förklarar detta med att ADHD ofta upptäcks senare hos kvinnor, vilket kan innebära att diagnosen sätts när symptomen är svårare.
Tidig upptäckt och stöd kan minska risken för brott
Forskningen betonar vikten av att upptäcka och behandla ADHD tidigt, särskilt i familjer där diagnosen redan förekommer. Genom tidiga insatser kan man potentiellt minska impulssvaga och riskfyllda beteenden som leder till kriminalitet.
Ökad kunskap om familjens roll kan hjälpa sjukvården att förebygga brott och bryta negativa mönster mellan generationer, säger Oskarsson.
Forskarna pekar även på att stödinsatser bör anpassas efter kön, särskilt för kvinnor med ADHD som ofta möter stigma och svårighet att få en tidig diagnos.
Internationell relevans – men svensk fokus
Även om studien är baserad på svenska register, menar forskarna att resultaten kan vara tillämpliga globalt. ADHD:s förekomst är jämförbar i många delar av världen, även om kulturella och juridiska skillnader påverkar diagnos- och brottsstatistik.
Vad händer nu?
Denna forskning understryker ett akut behov av bättre screening och familjeriktade insatser för ADHD, som kan förebygga kriminalitet på sikt. I Sverige väntas diskussioner om hur vården och sociala system kan bli mer effektivt anpassade för att möta dessa utmaningar, särskilt för unga och kvinnor.
För svenska läsare innebär detta nya möjligheter att förstå ADHD:s komplexa roll i samhället och brottslighetens familjära rötter – en viktig pusselbit för framtida förebyggande arbete.
