Språkkrav i äldreomsorgen införs från och med den 1 juli, men kommunerna står inför en akut personalbrist vilket skapar en svår situation för verksamheterna. Nyligen klubbade riksdagen igenom ett krav på att all personal inom äldreomsorgen ska behärska svenska på en viss nivå. Samtidigt pekar experter och kommunrepresentanter på att det råder en akut brist på kompetent arbetskraft med rätt språkkunskaper.
Socialdemokraterna planerar dessutom att utreda omfattande språkkrav även inom hela välfärdssektorn, vilket kan få stora konsekvenser för sjukvård, skola och omsorg framöver. I dagsläget är det dock ett problem när få eller inga sökande uppfyller språknivån samtidigt som personalbehovet är på bristningsgränsen.
Kommunerna tvingas välja bland otillräckliga kandidater
Beträffande kortsiktiga lösningar menar ledarsidan i Dagens Nyheter att verksamheter tvingas anställa de bäst lämpade, även om språkkunskaperna inte är optimala. Därefter ska de erbjuda kompetensutveckling på plats för personalen för att nå upp till kravet. Detta är enligt artikeln vad språkkravet i praktiken kommer att innebära när det träder i kraft i sommar.
Blerta Hoti Singh, ordförande i Göteborgs stads förskolenämnd, bekräftar i en intervju med Göteborgs-Posten att hon känner till utbildningar där barnskötare examineras med mycket svaga språkkunskaper. Detta understryker att problematiken inte bara ligger på arbetstagares nivå utan också på yrkesutbildningarnas kvalitet.
Underbemanning hotar välfärden
Det akuta läget i flera kommuner, där personalbehovet är stort men språkkunskaperna ofta brister, riskerar att försämra äldreomsorgen och andra välfärdstjänster. Kraven på god svenska är odiskutabla – ingen förnekar vikten av språkkunskap i vård och omsorg – men hur målen ska uppnås är en annan sak.
Ledaren i Dagens Nyheter betonar att långsiktiga lösningar måste inkludera både bättre arbetsmiljö och högre löner samt förbättrad kvalitet på yrkesutbildningarna så att arbetsgivare kan lita på att nyutexaminerade verkligen håller måttet. Det är essentiellt för att lösa rekryteringsproblematiken och samtidigt höja språknivån utan att tvinga kommuner till naiva lösningar.
Vad händer nu?
Språkkravet träder i kraft den 1 juli vilket innebär att kommuner och privata aktörer måste agera snabbt för att klara både regelverket och arbetskraftsbehovet. Politiska beslut och framtida utredningar – bland annat den som rör förskolepersonal – kommer att följa under året. Vägen dit kräver krafttag för att stärka hela utbildningskedjan och arbetsmiljön inom välfärden.
Rekrytering och kompetensutveckling är därför centrala faktorer för att undvika att språkkravet blir en enkel nödlösning som får negativa konsekvenser för omsorgen i praktiken. Samhället står inför en tuff balansgång mellan språkkvalitet och tillgång på kompetent personal, där ingen lösning idag är utan problem.
Fortsatt bevakning krävs när detaljerna i de kommande utredningarna och kommunernas handlingsplaner presenteras under våren och sommaren 2025.