Förintelsens minnesdag lyfter varning om tyranniets mekanismer
Den 27 januari uppmärksammas Förintelsens minnesdag med allvarliga lärdomar om hur tyranni föds och hur motstånd kan formas. Psykiatern Douglas Kelley utvärderade nazistledarna i Nürnberg och fann att de inte var någon särskild ond ras, utan normala människor som agerade under förutsättningar som kunde få vem som helst att följa order utan eftertanke.
Kelleys anteckningar, som ligger till grund för filmen Nürnberg, avslöjar hur nazistledarna som Hermann Goering såg avtal som ”toalettpapper” och var beredda att offra mänskliga liv för att göra Tyskland ”stort igen”. Goering beskrev själv sin känsla av makt och farlighet som ”emotionellt volatil” och narcissistisk – något som gjorde honom till en av historiens mest hänsynslösa personer.
Vanliga människor kan bli bödlar – och motståndare
Kelley varnade redan 1947 för att tyranni och folkmord inte kräver ovanliga ”onda” individer, utan att vem som helst under rätt omständigheter kan utföra grymheter. Hans förslag att alla ledande politiker bör genomgå psykologiska tester väcker särskild eftertanke i dagens politiska klimat där ledare i flera länder utmanar mänskliga normer.
Det är inte bara mörkret som har viktiga lärdomar. Rutger Bregman understryker i sin bok ”Moralisk ambition” att motstånd mot förtryck bygger på vanliga människor som agerar för att omständigheterna tillåter det. De som hjälpte judar under Förintelsen drevs inte av arvsanlag utan av omgivningens exempel och kollektiva handlingar.
”Människor kan alltid förmås att lyda ledarnas vilja. Det är lätt…” – Hermann Goering
Bregman menar att moralisk ambition är ett tankesätt och att människor blir goda genom handlingar, inte medfödd godhet. Denna insikt är avgörande för att förstå hur demokrati och mänskliga rättigheter kan försvaras i en tid då extremism och hat återigen ökar. Det visar också hur snabbt tyranni kan slå rot – och hur en liten modig grupp kan stoppa det.
Varför minnas Förintelsen idag?
Att minnas Förintelsen är att inse att den unika tragedin inte bara handlar om ”oförklarlig ondska” utan om att vanliga människor kunde mördare andra under extrema omständigheter. Det finns tidlösa mekanismer i tyranniets uppkomst som i dag måste uppmärksammas när världsledare bryter mänskliga regler och normal moral.
I en tid då hatgrupper marscherar öppet och ibland idealiserar maktlystna ledare är Douglas Kelleys psykologiska diagnos högaktuell. Historikern Hugo Valentin varnade redan 1945 för den ”nihilismens revolution” som ligger bakom nazismens förakt för mänskligt värde – en varning som känns som ett eko i dagens debatt kring extremism och avhumanisering.
Förintelsens minnesdag påminner oss om att tyranniets destruktiva kraft sitter i alla samhällen – och att motståndet kräver handling, samhällssamverkan och mod. Dagens demokratiska samhällen, däribland Sverige, står på denna insikt i kampen mot ny extremism och rasism.
Det är en kall påminnelse om hur snabbt historien kan upprepa sig – men också om kraften i vanliga människors handlingar när dom vågar stå upp mot orättfärdighet.
