Nazistledare såg avtal som toalettpapper – slutsatser inför Förintelsens minnesdag
Inför Förintelsens minnesdag på tisdag riktas ny uppmärksamhet mot den psykologiska analysen av nazistledarna, som visar att de inte var någon slags monsterskapade varelser utan i grunden vanliga människor som följde en cynisk strategi.
Douglas Kelley, psykiatern som utvärderade nazistiska krigsförbrytare inför Nürnbergrättegångarna, konstaterade att Hermann Goering och hans gelikar var som vanliga tjänstemän – amoraliska, men inte psykiskt sjuka eller unikt onda.
Vanliga människor bakom historiens värsta brott
Kelley beskrev Goering som en narcissistisk och farlig man, men också som en i grunden normal person som såg avtal som ”toalettpapper”.
Goering till Kelley: ”Självfallet ville jag göra Tyskland stort igen. Om det kunde göras med fredliga medel, utmärkt. Om inte så fanns det andra sätt…”
Denna insikt understryker en viktig varning i vår tid, där världsledare allt oftare bryter mot internationella normer och där förtryck kan blomstra under samma mekanismer som förr.
Hur tyranni formas – och kan motverkas
Goering förklarade också att det är lätt att få människor att underkasta sig makten genom att skapa en känsla av hot och misstänkliggöra pacifister som landsförrädare, något han menade fungerar universellt – i alla länder och alla tider.
Denna varning är tydlig för både politiska beslutsfattare och medborgare idag, när extremism och auktoritära ledarskap återigen får fäste på flera håll i världen, inklusive väst.
Motståndets psykologi – det kan hända igen
En annan viktig lärdom kommer från den nederländske författaren Rutger Bregman, som i sin bok Moralisk ambition lyfter fram att människor som organiserar motstånd mot förtryck inte är ”goda” tack vare genetiska eller särskilda karaktärsdrag, utan för att omständigheterna möjliggör det.
Bregman pekar på hur de som hjälpte judar under Förintelsen ofta gjorde det eftersom andra i deras omgivning gjorde likadant – en kraft i gemenskapen som kan inspirera dagens motstånd mot tyranni.
Vikten av att minnas och agera
Historikern Hugo Valentin varnade redan 1945 för att nazismens kärna var en total förnekelse av mänskligt värde. Den var en ”nihilismens revolution” som frigjort sig från all humanitet – ett hot som också påminner om dagens samhällsdebatt och begrepp som ”woke-virus”.
Den psykiska analysen som Douglas Kelley gjorde är därför alltjämt aktuell. Redan 1947 föreslog han psykologiska tester för världens ledare, en idé som i dag känns skrämmande framsynt.
Inför Förintelsens minnesdag är det en akut påminnelse om att det som hände då inte var resultatet av metafysisk ondska – utan fullt av människor som vi själva – och därför kan ske igen om vi inte är vaksamma.