Nästan 800 arter i Sverige har nu hamnat på rödlistan, vilket innebär att dessa bedöms som hotade eller nära hotade. I den senaste uppdateringen återfinns arter som sädesärla, iller, piggvar och gullpudra. Samtidigt har vissa arter, såsom uttern och havsörnen, förbättrat sina livsvillkor och därmed tagit sig bort från listan.
Enligt den senaste bedömningen av svenska arter är det fler än tidigare som klassas som hotade. Förändringar inom jord- och skogsbruk, tillsammans med klimatpåverkan, bidrar till den negativa utvecklingen för många djur och växter. Mikael Svensson, miljöanalytiker vid Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet, uttrycker oro över att även vanliga arter drabbas, som dagfjärilar och tornseglare, vars antal minskar.
Uppdateringen av den nationella rödlistan sker vart femte år för att ge en aktuell bild av hur det står till med Sveriges biologiska mångfald. Av de cirka 51 000 kända flercelliga organismerna i Sverige har 23 103 bedömts, och 5 217 av dessa är nu rödlistade, vilket inkluderar 2 373 som klassas som hotade.
Det är tydligt att den sammantagna bilden är negativ, med en ökning av rödlistade arter jämfört med tidigare uppdateringar. Mikael Svensson konstaterar att det sker långsamma förändringar i landskapet, vilket gör det svårt att upptäcka, men att rödlistan är ett viktigt verktyg för att mäta dessa förändringar. Han påpekar att skogsbruket och det storskaliga jordbruket är de främsta orsakerna till minskad biologisk mångfald.
Flera arter har klassificerats som nationellt utdöda, däribland tornugglan och fjällugglan. Nytt för denna uppdatering är kategorin ”möjligen nationellt utdöda”, där cirka 50 arter, inklusive marina arter och vissa skalbaggar, inte har observerats på över 50 år.
Trots den negativa trenden finns det också hopp. Över 300 arter har förbättrat sina livsvillkor och har fått lämna rödlistan. Det är avgörande att fortsätta övervaka och skydda våra arter, och Mikael Svensson rekommenderar att man håller ett öga på arter som sädesärla, storspov, hussvala och tornseglare, eftersom de visar tecken på nedgång.
Den nationella rödlistan är en viktig indikator på miljötillståndet i Sverige och samlas in av Artdatabanken sedan år 2000. Genom att kontinuerligt uppdatera rödlistan kan vi arbeta för att bevara den biologiska mångfalden och skydda våra hotade arter.