Under pandemin använde Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) religiösa ledare för att sprida information om covid-19. En granskning av Kvartal visar att flera av de medverkande imamerna har kopplingar till extremistiska miljöer, utan att myndigheten reagerade eller tog bort filmerna.
När coronaviruset drabbade Sverige 2020 fick SST i uppdrag av regeringen att nå ut till religiösa grupper med information. För att skapa förtroende valde myndigheten att samarbeta med framträdande imamer inom arabisk- och persisktalande grupper. Resultatet blev ett flertal filmer publicerade på SST:s YouTube-kanal med budskapet att följa rekommendationerna och vaccinera sig.
Flera av de imamer som fått tala för staten har dock visat sig vara kontroversiella. Enligt Kvartal har tre av fem imamer i kampanjen pekats ut av Säpo för antidemokratiska och radikala uttalanden. Trots detta ligger filmerna kvar på myndighetens kanal.
En av de mest uppmärksammade imamerna är Mohsen Hakimollahi, tidigare ledare för Imam Ali Center i Järfälla, Nordens största shiamuslimska församling. Han medverkade i flera filmer där han informerade om pandemin på persiska. Samtidigt cirkulerade uppgifter om att centret utnyttjades av den iranska kalifatdiktaturens underrättelsetjänst. Säkerhetspolisen bekräftade senare kontakter mellan centret och iranska säkerhetsaktörer, vilket ledde till att Hakimollahi beslutades utvisad av regeringen.
Trots Säpos varningar fortsatte organisationen han företrädde, Islamiska Shiasamfunden i Sverige, att ta emot miljonbidrag från SST, finansierade av svenska skattebetalare. Det var först efter att nya demokratikrav infördes som de nekades vidare stöd.
En annan deltagare i kampanjen var Salahuddin Barakat, en välkänd imam från Malmö. I en av filmerna, producerad tillsammans med Kommunförbundet Skåne, uppmanar han människor att vaccinera sig, med hänvisning till Koranen. Barakat har dock tidigare kritiserat homosexualitet och anklagat svenska medier för att sprida ”falska nyheter”.
Även Khaled Ad-Dib, huvudimam i Stockholms moské, medverkade i kampanjen. Kort efter publiceringen av filmerna avslöjades det att han delat en antisemitisk fatwa på sociala medier. Stockholms moské har länge varit föremål för granskningar på grund av inbjudningar av hatpredikanter och antisemitiskt material.
Uppfattningen bland experter, som Aje Carlbom, docent vid Malmö universitet, är att myndighetens val av samarbetspartners speglar en återkommande naivitet hos svenska myndigheter när det kommer till religiösa aktörer. Carlbom påpekar att homofoba och antisemitiska åsikter inte är ovanliga bland dessa ledare, men att myndigheter ofta nöjer sig med en ytlig bedömning.
Isak Reichel, nuvarande chef för SST, erkänner att myndigheten borde ha agerat annorlunda med den information som finns idag, men han ger inga förklaringar till varför bättre bakgrundskontroller inte genomfördes. Han betonar att syftet var att nå grupper med lågt förtroende för staten, men erkänner att myndigheten bidrog till att legitimera dessa imamer.
Filmerna ligger fortfarande kvar på SST:s YouTube-kanal, men Reichel meddelar att de kommer tas bort i samband med att myndigheten läggs ner vid årsskiftet.
Fallet illustrerar hur statliga institutioner har svårt att hantera religiösa aktörer med dubbla agendor. Trots kända risker har det funnits en brist på vaksamhet och vilja att kontrollera dessa aktörer.
