Linköping är bara en av nästan 60 svenska kommuner där Moderater och Socialdemokrater nu samarbetar för att styra – ett politiskt skeende som förändrar hur makten utformas lokalt och väcker diskussion inom partierna.
Efter valet 2022 har M och S tillsammans tagit kontroll i Linköping, Sveriges femte största kommun med 167 000 invånare. Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) och den tidigare kommunstyrelseordföranden Niklas Borg (M) visar upp ett oväntat gott samarbete, där tidigare politiska motsättningar i praktiken har tonats ner för att skapa stabilitet och handlingskraft.
Starka beslut och politiskt pragmatism
– Vi pratade redan på valnatten och insåg att Kristina skulle ta ledningen, säger Niklas Borg och berättar att Moderaterna internt haft svåra diskussioner om det kontroversiella samarbetet. Trots det fanns en bred majoritet som stödde samverkan med Socialdemokraterna.
Forskaren Johan Wänström från Linköpings universitet bekräftar att detta samarbete inte är unikt, utan en växande trend i svenska kommuner.
– Det handlar om att uppnå stabilitet och handlingskraft. Samarbetet minskar beroendet av flera mindre partier, säger Wänström.
Politikerna har kompromissat i centrala frågor som privata äldreboenden och skattesats för att undvika ideologiska konfrontationer – en lösning som forskaren ser som pragmatisk och effektiv.
Kontroversiellt och svårt för oppositionen
Men samstyret väcker kritik, särskilt från oppositionshåll. Jörgen Ring, SD:s gruppledare i Linköping, menar att beslut som tas i slutna nämnder hotar demokratin.
– Moderaterna har hamnat i dåligt sällskap men vi vill gärna samarbeta och försöka dra tillbaka dem till deras ursprungliga värderingar, säger Ring.
En tydlig effekt av samstyret är att oppositionen, bestående av flera mindre partier inklusive Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, känner sig splittrad och svag vilket oroar forskare.
– En demokrati behöver en stark opposition. När M och S delar på styret uppstår en kraftig förvirring bland mindre partier, säger Wänström.
En modell med osäker framtid på nationell nivå
Linköpings- och andra kommuners erfarenheter visar att det fungerar när det handlar om lokal styrning, med fokus på praktiska resultat snarare än ideologisk kamp.
Men frågan är om ett liknande samarbete kan växa fram i riksdagen. Här har stridslinjerna varit tydligare och partierna tjänat på motsättningar i valet.
– Nationella frågor är mer ideologiska och medielandskapet förstärker konflikterna, säger Wänström. Statsminister Ulf Kristersson (M) har avvisat förslag om breda överenskommelser med Socialdemokraterna på nationell nivå och föreslår istället att S blir stödparti.
Socialdemokraten Kristina Edlund hoppas dock på framtida dialog även nationellt.
– Jag hoppas man kan agera utifrån vad som är bäst för Sverige, med öppenhet för samtal efter valet 13 september, säger Edlund.
Niklas Borg betonar att även om riksplan är svårare, skulle bredare samförstånd i exempelvis energipolitiken gynna Sverige.
Valets stora frågor i Linköping och resten av Sverige
Med valet närmast runt hörnet är det tydligt att både Socialdemokraterna och Moderaterna i Linköping ser fortsatt samarbete som ett alternativ för stabilt styre.
Politikernas fokus ligger på att leverera resultat – både för trygghet i kommunen och hållbar utveckling – snarare än att låsa sig i traditionella blockmotsättningar.
Samtidigt varnar ledarskribenten Edvard Hollertz för att Linköpings modell inte är lätt att överföra till nationell politik, där ideologiska skillnader fortfarande är djupa och mediernas roll förstärker frontlinjerna.
– I Linköping är S mer höger, SD mindre och ett lokalt parti skapar en egen dynamik, men på riksplan kan ett samarbete mellan M och S hota Moderaternas identitet, säger Hollertz.
Det återstår att se hur väljarna i september svarar på denna nya typ av politiskt samspel som går långt utanför gamla blockgränser.
