Militärjunta i Guinea förbjuder all opposition och beslagtar tillgångar

Guineas militärjunta har nu förbjudit samtliga oppositionspartier efter ett hårt dekret som annonserades sent på fredagen. President Mamady Doumbouya, som tog makten efter en militärkupp i september 2021, upplöser därmed varje form av politisk opposition i det västafrikanska landet.

Beslutet kommer bara två månader efter att Doumbouya svurits in som president på obestämd tid, trots tidigare löften om att inte kandidera. Ett dekret från regeringen underströk att oppositionspartierna ”misslyckats med att uppfylla sina skyldigheter” och förbjuder dessa att verka.

Utöver förbudet ska tillgångar som tillhör oppositionsgrupper beslagtas, vilket understryker intentionen att permanent utestänga den politiska konkurrensen. Det var en minister med ansvar för territoriell administration som meddelade beslutet, vilket markerar en skarp temperaturhöjning i Guineas politiska landskap.

Militärens maktutövning växer i Guinea

Doumbouya ledde kuppen som störtade tidigare president Alpha Condé i september 2021 och har sedan dess stärkt sin kontroll över landet. Oppositionens tillvaro har varit redan ansträngd men nu är den helt eliminerad, vilket skapar oro för demokrati och mänskliga rättigheter i regionen.

Utvecklingen är en kraftig signal om att Guineas framtid kan bli mer auktoritär, och följer en trend med militärstyren som försvårar politisk frihet i delar av Afrika. För svenska och internationella observatörer är det en dramatisk förändring som kan få långtgående konsekvenser för stabilitet och demokratiska processer i landet.

Vad händer nu?

Internationella reaktioner väntas snabbt då historiskt sett har sanktioner och politiskt tryck ofta använts mot länder där politiska rättigheter slås ner. Samtidigt är osäkerheten stor kring hur oppositionella grupper nu ska agera när både deras verksamhet och resurser är förbjudna och beslagtagna.

Guineas befolkning står inför en osäker framtid där yttrandefrihet och demokrati hotas marginellt. Utnämningen av en president utan fastställd mandatperiod understryker också en maktkoncentration som kan förlängas.

Det är en utveckling som kommer följas noga av svenska myndigheter och internationella organ som FN och EU, särskilt med tanke på regionens betydelse och Sveriges engagemang i globala demokratiinitiativ.

Fler nyheter kring detta och internationella reaktioner väntas under de närmaste timmarna och dagarna.