En ny undersökning visar att mer än hälften av de som bor i så kallade utsatta områden i Sverige överväger att flytta utomlands. Särskilt är det unga personer med invandrarbakgrund som funderar på att lämna landet. Orsakerna bakom dessa tankar handlar främst om arbetsmöjligheter och den allmänna samhällsutvecklingen.
Undersökningen har genomförts av Indikator Opinion på uppdrag av Järvaveckan Research och fokuserar på frågor som integration, politiskt engagemang och framtidstro bland invånare i Sveriges mest utsatta områden. Rapporten visar att ett av de mest populära förslagen för att förbättra integrationen är införandet av språkkrav för arbete inom vård, skola och omsorg. Hela 82 procent av de boende i utsatta områden och 92 procent i övriga Sverige anser att detta är en bra idé.
Ytterligare en fråga som väcker intresse är förslaget om ett totalförbud mot religiösa friskolor, vilket 51 procent av de boende i utsatta områden stöder, jämfört med 66 procent i övriga Sverige. Det framkommer också att det finns en skillnad i hur boende i dessa områden ser på vad som krävs för en lyckad integration. Medan många svenskar anser att individens motivation är avgörande, lyfter de som bor i utsatta områden fram faktorer som utbildning och åtgärder mot diskriminering.
”Rapporten visar både samsyn och sprickor. Det finns en stark enighet om språkets betydelse i välfärden, men också tydliga skillnader i synen på andra förslag som ofta diskuteras i integrationsdebatten”, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Järvaveckan.
Arbetsmarknadens tillgång är en central punkt för integrationen, där 51 procent av de som bor i utsatta områden anser att detta är avgörande. Samtidigt uttrycker 53 procent av dem att bristande kunskaper i svenska språket utgör ett hinder för att få jobb. I övriga Sverige anser 64 procent att språkkunskaper är en avgörande faktor.
Personer i utsatta områden känner också en högre grad av inflytande över samhällsutvecklingen, men upplever samtidigt att politiker inte bryr sig om deras situation. 48 procent i dessa områden känner att de kan påverka, medan 60 procent anser att politikerna ignorerar dem. Jämfört med övriga Sverige där motsvarande siffror är 38 respektive 50 procent, visar detta en tydlig skillnad i upplevelsen av politiskt engagemang.
Enligt undersökningen har 51 procent av de boende i utsatta områden övervägt att lämna Sverige. Siffran stiger till 55 procent bland dem med utländsk bakgrund. De främsta orsakerna är missnöje med samhällsutvecklingen, ökad otrygghet och höga skatter. Skillnaderna mellan de olika områdena är små, men fler i utsatta områden anger svårigheter på bostadsmarknaden och att de har släktingar utomlands som faktorer till sina flyttankar.
Det är också intressant att notera att bland unga personer i åldern 18–29 år är bättre ekonomiska och karriärmöjligheter viktiga skäl för att överväga att flytta. För äldre grupper framkommer att klimat- och väderförhållanden ofta nämns som skäl för att lämna Sverige.
Historiskt sett har Sverige genomgått betydande förändringar i migrationsmönster, från att vara ett utvandringsland till att bli ett invandringsland. Under 1900-talet har landet sett en ökning av både arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring, vilket har format dagens samhälle.