Christine Lagarde avfärdar påståenden om nej från ECB om ukrainskt lån
Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde har starkt tillbakavisat rapporter om att ECB skulle ha vägrat att garantera ett stort EU-lån till Ukraina finansierat med frysta ryska tillgångar.
Under en skarp utfrågning i EU-parlamentets ekonomi- och valutautskott denna vecka betonade Lagarde att beslutet kring lånet är politiskt och ligger hos EU:s medlemsländer, inte ECB. Banken följer enligt henne strikt EU:s regler och fördrag, däribland artikel 123, som förbjuder otillåten monetär finansiering.
ECB:s roll i lånefrågan – inga avvisanden
Bakgrunden är en artikel i Financial Times som hävdat att ECB sagt nej till att agera garant för ett EU-lån på 140 miljarder euro till Ukraina. Lagarde satte dock stopp för den tolkningen.
“ECB vägrar ingenting. ECB försöker bara följa fördraget och skulle verkligen inte tolerera en överträdelse av fördraget, särskilt artikel 123,” sade Lagarde.
Hon underströk att ECB inte kan fatta slutgiltiga beslut om lånet, eftersom det är en fråga som hanteras av Europeiska unionens regeringar.
Tre krav för att lånet ska kunna genomföras
Lagarde presenterade tre kritiska villkor som måste uppfyllas för att använda de frysta ryska tillgångarna:
- Äganderätten till tillgångarna måste förbli hos Ryssland – ingen överföring får ske för att undvika ökad finansiell stabilitetsrisk.
- ECB ska försvara eurons integritet och säkerställa att dess mandat inte kränks.
- All hantering måste följa internationell rätt för att bevara rättsstatens principer i Europa.
Lagarde framhöll att EU:s trovärdighet som rättsstat står på spel om man skulle bryta mot dessa regler.
EU-kommissionens förslag och europeiskt motstånd
EU-kommissionen presenterade nyligen ett förslag om ett återbetalningslån till Ukraina på upp till 210 miljarder euro. Lånet ska backas upp av medlemsländerna och finansieras med frysta ryska tillgångar, där Ukraina ska återbetala när landet mottagit krigsskadestånd från Ryssland.
Men frågan är långt ifrån löst. Belgien har länge motsatt sig att använda sina stora tillgångar som förvaras i värdepapperscentralen Euroclear för finansieringen. Belgiska premiärministern Bart De Wever kräver juridiskt bindande, ovillkorliga och solida garantier från EU:s övriga medlemsländer för att dela risken.
Nu pågår intensiv diplomati. I dag åker Tysklands förbundskansler Friedrich Merz till Belgien för att försöka påverka De Wever att ändra sin hållning inför EU-toppmötet som väntas om två veckor.
Ukrainas växande finansieringsbehov pressar på
Ukrainas finansieringsbehov väntas överstiga tidigare prognoser från Internationella valutafonden. Budgetförslaget för 2026 räknar med försvarsutgifter på hela 56 miljarder euro och ett internationellt stödbehov på 43 miljarder euro utöver militärt stöd i natura.
Hittills har endast 22 miljarder euro av dessa åtagits enligt uppgifter från november 2025, vilket gör lånet om 210 miljarder avgörande för Ukrainas fortsatta krigsekonomi och återuppbyggnad.
EU:s beslut och Ukrainas framtid hänger nu i ett skört politiskt spel där ECB:s tekniska och rättsliga klartecken är en viktig pusselbit, men där medlemsländernas vilja och samarbete avgör.
