En växande strömning av svenskar söker sig bortom Svenska kyrkan, som varje år tappar tiotusentals medlemmar. Istället finner många en ny väg inom ortodoxa kyrkan, där de upplever en mer autentisk kristen tro och slipper samtal om klimatfrågor, som blivit ett alltmer framträdande inslag i Svenska kyrkans predikningar.
Den politiska inriktningen hos Svenska kyrkan, som många anser har blivit alltmer ”woke”, bidrar till känslan av alienation. Den 21-åriga Isabelle Kaldén uttrycker: ”Ju mer jag lärde mig om kristendomen desto mindre kändes Svenska kyrkan som kristen.” Hennes ord reflekterar en uppfattning som delas av många som valt att gå över till ortodox tro.
En som har lämnat Svenska kyrkan för ortodoxa kyrkan är Mikael Fälthammar, som har en prästbakgrund i familjen. Under sina studier stötte han på den ortodoxa traditionen och valde att stanna kvar, och idag är han präst i Kristi uppståndelses ortodoxa församling i Göteborg. Fälthammar menar att det ökade intresset för ortodox tro ofta kommer från en känsla av brist på mening i ett sekulariserat samhälle.
Han påpekar också att många som söker sig till den ortodoxa kyrkan har funnit sin väg genom internet och har ibland besökt Svenska kyrkan eller en frikyrka, men upplevt att de får höra mer om klimat än om evangeliet. Den fasta tradition som den ortodoxa kyrkan erbjuder står i kontrast till Svenska kyrkans anpassning till moderna tider.
Denna förändring tyder på en djupgående omvärdering av vad tro och kyrklig gemenskap innebär för många svenskar, särskilt bland den yngre generationen. Det är en trend som kan komma att påverka det religiösa landskapet i Sverige på sikt.