BRYSSEL: Sverige har fått tydliga garantier om att svenska flaskhalsavgifter endast ska användas för att stärka det svenska elnätet – och inte finansiera europeiska elnätprojekt. Detta bekräftade statsminister Ulf Kristersson i samband med det pågående EU-toppmötet i Bryssel.
Flaskhalsavgifterna, som uppstår när stora skillnader i elpriser råder inom Sverige, har tidigare väckt oro sedan en ny EU-lag föreslog att 25 procent av intäkterna ska gå till särskilt viktiga europeiska elnätsprojekt. Den svenska regeringen har tolkat detta som en potentiell utlakning av resurser från Sverige – en risk som nu alltså undanröjts.
Statsminister Kristersson underströk:
“Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad. De ska användas för att bygga ihop våra nät i Sverige, precis som det varit tänkt från början. Andra länder kommer inte att kunna lägga beslag på dem. Det är uttryckligen beskrivet.”
Skenande energipriser och geopolitisk oro
Energipriserna i Europa har skjutit i höjden den senaste tiden, efter flera attacker i Mellanöstern och den pågående konflikten mellan USA, Israel och Iran. Attackerna mot fartyg i Hormuzsundet och en gasanläggning i Qatar har lett till en dramatisk prisökning på olja och gas. Gaspriset i Europa har fördubblats sedan kriget startade för tre veckor sedan och ligger nu på nivåer som inte skådats sedan den ryska gaskranen stängdes 2022.
“Hela Europa är just nu panikslaget av gaspriset,” säger Ulf Kristersson. Han lyfter fram Sveriges historiskt kloka beslut att göra sig oberoende av olja och gas för sin elproduktion som en styrka i denna kris. “De flesta andra europeiska länder är fortfarande mycket mer beroende av fossil energi,” tillägger han.
EU:s klimatpolitik utmanas – Sverige försvarar utsläppshandeln
Utöver energikrisen präglas EU:s toppmöte också av en pågående debatt om unionens klimatomställning. Flera länder, däribland Polen, Italien och Österrike, har krävt att man ser över EU:s handel med utsläppsrätter (ETS), som är ryggraden i klimatarbetet. Dessa länder vill sakta ner eller till och med upphäva systemet för att minska kostnaderna för sin tunga industri och energiproduktion.
Italien förespråkar till och med ett helt slopande av ETS, medan minst lika många medlemsländer, inklusive Sverige, försvarar handelssystemet som avgörande för Europas klimatmål. Kristersson sade:
“I grunden ser vi ETS-systemet som en succé och ett viktigt verktyg också i framtiden.”
Regeringens kamp för Sverige i Bryssel
Energiminister Ebba Busch har vid flera tillfällen protesterat mot EU:s förslag om flaskhalsavgifterna i möten med energiministrar. Den svenska regeringens tydliga insats har nu resulterat i att Sverige tryggas rätten att behålla kontrollen över sina intäkter från elnätsavgifterna.
Detta är viktigt eftersom inte alla EU-länder har infört elprisområden som genererar flaskhalsintäkter, vilket gör Sverige unikt och potentiellt missgynnat i EU:s nuvarande förslag. Nu säkerställs att svenska intäkter enbart går till investeringar på hemmaplan för att stärka elnätet och kompensera svenska elkonsumenter vid behov.
Vad händer härnäst?
EU-toppmötet fortsätter under de närmaste dagarna med fokus på tillväxt och konkurrenskraft, även om energikrisen och klimatpolitiken tagit över agendan. Det blir avgörande att följa hur EU hanterar trycket från energikrisen och de kritiska rösternas krav på att bromsa klimatåtgärderna samtidigt som Sverige skyndsamt vill behålla sina klimatambitioner och kontrollen över sina flaskhalsintäkter.
För svenska elkonsumenter och industrin innebär dagens besked en viktig trygghet om att intäkter från flaskhalsavgifterna fortsätter stödja uppbyggnaden av det nationella elnätet, nödvändigt för en stabil och hållbar energiförsörjning i en osäker tid.