Under klimatmötet i Belém, Brasilien, visade Kina sin verkliga agenda genom att blockera viktiga överenskommelser för att minska beroendet av fossila bränslen. Trots tidigare löften om att bli en klimathjälte, agerade landet i linje med sin status som en fossildriven nation.
Inför mötet hade det funnits stora förhoppningar om att Kina tillsammans med EU och Storbritannien skulle leda vägen mot en grönare framtid. Förhoppningarna stärktes av att Kinas utsläpp verkade vara på väg att plana ut snabbare än väntat, och landet satte sitt första absoluta utsläppsmål vid FN:s generalförsamling i september.
I en intervju med Dagens Nyheter påpekade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) att Kinas inställning i klimatförhandlingarna var mer konstruktiv än tidigare. Kina har investerat kraftigt i förnybar energi och dominerar marknaden för viktiga komponenter som sällsynta jordartsmetaller och batterier.
Men när det verkligen gällde, valde Kina att stödja Saudiarabien och Nigeria i att blockera en överenskommelse om en färdplan bort från fossila bränslen. Enligt uppgifter kommer hela 61 procent av Kinas energiproduktion från kolkraft, och 2024 förväntas nybyggnationer av kolkraft nå en tioårshögsta nivå.
Det som blev tydligt under mötet är att styrkan och svagheten i klimatförhandlingarna ligger i konsensuskravet. Medan det gör att alla länder kan hållas ansvariga, resulterar det också i svaga och otillräckliga beslut. Klimatmötet i Belém framstår därmed som ett betydande misslyckande, särskilt med tanke på att det är tio år sedan Parisavtalet.
Trots motgångarna i Belém finns det en möjlig väg framåt. Efter att COP-chefen André Corrêa do Lago stängde mötet, bjöd han in till ett nytt möte i april nästa år för att diskutera en rättvis omställning bort från fossila bränslen. Mötet ska hållas i Colombia, och förhoppningen är att de 87 länder som ställt sig bakom förslaget om en färdplan ska kunna enas om en strategi utanför FN:s klimatförhandlingar.
Det finns historiska exempel på att sådana initiativ kan fungera, som Ottawafördraget som förbjöd landminor, trots att stora aktörer som USA, Ryssland och Kina inte skrivit under. Om det kan fungera för fossila bränslen återstår att se, men det är en potentiell väg ut ur det nuvarande dilemman.
