I en tid präglad av destruktiva mansideal, där maskulinitet ofta förknippas med makt och förtryck, framträder jultomten som en positiv manlig ikon. Lisa Magnusson ställer sig frågan: Vem är egentligen jultomten, och varför är han så älskad i en tid där traditionella manliga figurer i övrigt ifrågasätts?
Jultomten har sina rötter i flera gamla traditioner, bland annat i det katolska helgonet Sankt Nikolaus som i Turkiet anonymt hjälpte kvinnor i nöd. Den nederländska versionen, Sinterklaas, kom att utvecklas till en mer humoristisk karaktär, vilket senare ledde till den amerikanska tolkningen som Coca-Cola populariserade. I Sverige har jultomten en blandning av influenser från den förkristna nordiska julen och den lokala julbocken, som tidigare delade ut gåvor snarare än att själv ge.
Den svenska tomten, skapad av Jenny Nyström 1881, har genom åren blivit en del av familjetraditionen. Här kommer jultomten mitt på dagen, ofta efter att barnen sett ”Kalle Ankas jul” på tv. En av de vuxna, vanligtvis pappan, klär ut sig till tomte och kommer in med en mask som kan verka skrämmande, även för de vuxna. Denna tradition kan verka obegriplig för många, men den har överlevt tidens tand.
I ett nyhetsbrev från Lunds universitet ifrågasätter genusvetaren Jens Rydström tomtens roll som en villig patriark. Han ser denna figur som en potentiellt problematisk symbol, men Magnusson menar att det kan vara fint med en sådan patriark. I dagens samhälle, där många manliga ideal är förknippade med negativa egenskaper, representerar jultomten en alternativ modell: en man med makt som inte behöver visa den, en som är godhjärtad och tar hand om de sina, särskilt barnen.
Magnusson avslutar med att understryka vikten av att vi inte enbart ser på jultomten genom en kritisk lins, utan också erkänna hans roll som en förebild i en tid när positiva manliga förebilder behövs mer än någonsin.
