James Watson, den amerikanske biologen som tillsammans med Francis Crick löste gåtan om DNA:s dubbelspiral, har avlidit vid 97 års ålder. Watson, som gick bort den 6 november 2025, är en av vetenskapshistoriens mest betydande men samtidigt mest kontroversiella figurer.
Upptäckten av DNA-molekylens struktur 1953 förändrade biologin i grunden och gav en helt ny förståelse för livets arvsmassa. Watson var bara 24 år när han och Crick i Cambridge offentliggjorde sin banbrytande upptäckt, som ledde till Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962 tillsammans med Maurice Wilkins.
Trots den enorma vetenskapliga framgången följer också skandaler och kritik med Watsons namn. Hans nedlåtande och öppet rasistiska kommentarer har svårt att förbises. Bland annat hävdade han i slutet av 1990-talet kontroversiellt att abort borde kunna användas för att förhindra att homosexuella barn föds.
Rasistiska uttalanden förstörde hans vetenskapliga arv
År 2007 skapade Watson internationell upprördhet när han öppet uttryckte tvivel om Afrikas utvecklingsmöjligheter kopplat till påstådd ”lägre intelligens”. Uttalandet tvingade honom att lämna sin position som forskningsledare vid Cold Spring Harbor Laboratory (CSHL) och att avbryta sin bokturné.
Laboratoriet gick senare så långt som att dra tillbaka alla hederstitlar och utmärkelser från honom, samtidigt som de fördömde hans åsikter som ”förkastliga” och vetenskapligt grundlösa.
Kontroverserna kring Rosalind Franklin
Ett av de mest kritiserade kapitlen i DNA-upptäckten är behandlingen av Rosalind Franklin, den framstående kvinnliga forskaren som tog den avgörande röntgenbilden ”Fotografi 51” av DNA. Franklin fick aldrig Nobelpriset eftersom det inte delas ut postumt, och Watson kritiserades hårt för att ha förminskat hennes insats och gjort sexistiska kommentarer om hennes utseende och feministiska åsikter.
Medaljen såldes på auktion – miljonaffär mitt i turbulens
2014, efter att ha blivit utesluten från flera styrelseuppdrag, blev James Watson den första Nobelpristagaren någonsin att sälja sin Nobelmedalj på auktion. Medaljen, som såldes för motsvarande 36 miljoner SEK till den ryske miljardären Alisjer Usmanov, återlämnades dock omedelbart till Watson.
En komplex personlighet som formade vetenskapen
Trots skandalerna har flera kvinnliga forskare vittnat om hur Watson tidigt gav stöd och uppmuntran i en tid när det inte var vanligt. Hans självbiografi ”Dubbelspiralen” från 1968 är fortfarande en viktig källa för DNA-forskningens historia.
På Nobelbanketten 1962 sade han att vetenskap inte är någon ensam angelägenhet utan skapas av ”mycket mänskliga människor” – kanske en insikt om hans egen komplexa personlighet och det stormiga eftermäle han skulle få.
James Watsons arv är alltså en blandning av banbrytande vetenskap och djupt kritiserade uttalanden som fortsätter att väcka debatt inom forskarvärlden och allmänheten.
Vad händer nu?
Med Watsons bortgång öppnas nya frågor kring hur vetenskapliga genombrott ska hedras och hur forskarens personliga uttalanden påverkar deras eftermäle. Debatten om inkludering, etik och vetenskapens roll i samhället blir alltmer angelägen.
För svenska läsare är DNA-upptäckten fortsatt en symbol för människans kunskap men också en påminnelse om att vetenskapens hjältar är komplexa individer som måste granskas kritiskt.
