En ny undersökning visar att mer än hälften av de tillfrågade, oavsett om de bor i så kallade utsatta områden eller i andra delar av Sverige, anser att invandringen har förbättrat landet. Resultaten publicerades i december i rapporten ”Sverigerapporten: Trygghet, tillhörighet och integration i vardagen”, som genomförts av Indikator Opinion på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan.
Syftet med Stiftelsen Järvaveckan är att främja ett samhälle där mångfald ses som en styrka. Enligt Ahmed Abdirahman, stiftelsens vd, präglas Sverige ofta av oförenliga perspektiv där kultur och ursprung upplevs som hinder för gemenskap. Han framhåller att detta kan skymma det som förenar oss som samhälle.
Enligt undersökningen känner 93 procent av befolkningen i övriga landet och 85 procent i utsatta områden att de är en del av det svenska samhället. Dessutom anser sju av tio personer i båda grupperna att man kan vara svensk och samtidigt ha en annan kulturell identitet.
Trots att många invandrare inte har upplevt Sverige för ett par decennier sedan, är övertygelsen stark om att deras närvaro har gjort landet bättre. I utsatta områden instämmer 59 procent i detta påstående, medan 54 procent av de tillfrågade i resten av landet håller med.
Å andra sidan finns det en del oro kring mångkulturens påverkan på samhällssammanhållningen. 43 procent av invånarna i utsatta områden anser att mångkultur gör det svårare att hålla ihop Sverige, jämfört med 55 procent i övriga landet. Människor med utländsk bakgrund i utsatta områden är också mindre benägna att se mångkultur som ett hinder för samhörighet än de med svensk bakgrund.
Det finns också en intressant skillnad bland unga. Nära sju av tio unga med utländsk bakgrund i utsatta områden anser att invandring har förbättrat Sverige, medan motsvarande siffra för unga i övriga Sverige ligger på drygt fem av tio.
Vidare visar undersökningen att 64 procent av de som bor i utsatta områden och 60 procent i övriga Sverige inte har något emot att ha en statsminister med utländsk bakgrund. När det gäller grannar med annan kulturell eller religiös bakgrund är siffrorna 87 respektive 82 procent.
Skillnaderna blir tydligare när man ser på trivseln i bostadsområden. Medan 87 procent av svenskarna i övriga landet trivs där de bor, är motsvarande andelar i utsatta områden 61 procent. Otryggheten på kvällarna är också mer uttalad i dessa områden, där oron för skjutningar eller bombdåd är dubbelt så stor.
Respondenterna fick även ange vilka faktorer de anser är mest avgörande för att betraktas som svensk. Att följa svenska lagar och demokratiska värderingar var det mest populära svaret, men andelen som valde detta alternativ var högre i övriga Sverige, 67 procent mot 53 procent bland de som bor i utsatta områden.
Undersökningen belyser att synen på mångkultur varierar beroende på politiska sympatier, vilket indikerar komplexiteten i debatten kring invandring och integration i Sverige.
