I somras utsattes tre män med utländsk bakgrund för misshandel i centrala Stockholm. Händelsen inträffade inom en halvtimme och resulterade i fällande domar för fyra män, som nu dömts till fängelse mellan tre och sex månader. Samtliga är kopplade till Aktivklubb Sverige, en organisation som tingsrätten beskriver som högerextrem med tydliga rasistiska inslag. Under misshandeln gjorde flera av de dömda Hitlerhälsningar.
Trots att hatet kan verka liknande det från 1990-talet, har organiseringen förändrats. Aktivklubbarna fungerar som löst sammansatta nätverk som ofta leds av välklädda unga män från medelklasskvarter. Detta kan vara en del av förklaringen till varför samhällets reaktioner på hotet fortfarande är så yrvakna.
I juni utfärdade Säpo en varning angående dessa klubbar och deras potential att dra in unga människor i våldsbejakande miljöer. Ändå tycks regeringen inte ta hotet på allvar. Socialdemokraterna påpekar att organisationen utbildar individer i att använda politiskt våld och föreslår att man ska utreda möjligheten att förbjuda dem genom en uppdatering av en lag från 1930-talet mot olovlig kårverksamhet.
Det verkar dock som att justitieministerns strategi är svag och saknar konkret plan. Han hoppas att klubbarna kan klassificeras som kriminella organisationer som kan förbjudas efter en grundlagsändring av föreningsfriheten. Att definiera kriterier för vilka föreningar som ska bli olagliga kommer dock att bli en utmaning.
Det är avgörande att samhället svarar bestämt och enat på detta hot. Nya lagar är bara en del av lösningen, och det är nödvändigt att samordningen mellan skola, polis och socialtjänst förbättras för att stoppa rekryteringen. Kommunerna måste också kartlägga hotet och uppdatera sina handlingsplaner för att motverka våldbejakande extremism. Både regeringen och lokala myndigheter behöver sända en tydlig signal: faran som aktivklubbarna utgör får inte underskattas.
