EU:s toppmöte i Bryssel har precis inletts med kraftfull press på att hitta en lösning för att finansiera Ukraina. Statsminister Ulf Kristersson betonar att han är beredd att stanna hela natten om det krävs för att få en överenskommelse på plats. Ukraina hotas av statsbankrutt redan tidigt nästa år och EU:s stöd avgör nu landets framtid i kriget.
Det centrala i förhandlingarna är hur EU ska kunna använda de frysta ryska tillgångarna till ett lånepaket för Ukraina. EU-kommissionen föreslår att använda totalt 210 miljarder euro frysta tillgångar, varav 185 miljarder finns hos Euroclear i Belgien. Pengarna ska fungera som säkerhet för ett stort lån som kan garantera finansiering för Ukraina de kommande två åren.
Men förslaget möter starkt motstånd från bland annat Belgien och Italien, samt Bulgarien, Malta, Ungern och Slovakien som oroar sig för riskerna med att använda frusna ryska pengar som säkerhet. Samtidigt pressar flera EU-länder, inklusive Sverige och Tyskland, på för att planen ska godkännas.
Finansminister Elisabeth Svantesson är hoppfull och säger till Reuters att hon är ”väldigt säker på att Belgien kommer att gå med” trots att förhandlingarna kan dra ut på tiden.
Alternativ plan kan innebära mindre stöd
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har även föreslagit en plan B där EU gemensamt tar upp lån för att finansiera Ukraina. Detta kräver dock full enighet bland medlemsländerna, vilket kan bli svårt då Ungern och Slovakien kan stängas ute från garantiansvaret. Plan B beräknas ge mindre pengar och kortare stödperiod än plan A.
Pressen på EU är enorm. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz varnar att ett misslyckande med detta möte kan skada EU:s handlingsförmåga i flera år.
Vi kommer visa världen att vi inte kan stå enade i en avgörande historisk stund, säger Merz.
Frysta ryska tillgångar – en nyckelresurs
Av de 210 miljarder euro i frysta ryska statsmedel finns 185 miljarder euro hos Euroclear i Belgien, och resterande 25 miljarder i institut i Frankrike, Belgien samt mindre summor i bland annat Sverige (cirka 120 000 kronor).
EU-kommissionen föreslår att 45 miljarder euro öronmärks för att återbetala tidigare lån från G7-avtalet. Ytterligare 90 miljarder euro ska lånas ut till Ukraina under 2026 och 2027, medan 75 miljarder euro reserveas för framtida behov.
Mötet i Bryssel kan pågå flera dagar och alla parter är överens om att det måste finnas en lösning innan förhandlingarna avslutas.
Vi lämnar inte mötet utan en lösning för Ukrainas finansiering, säger Ursula von der Leyen.
För Sverige är detta en kritisk stund. Landet hör till de som stödjer planen att använda ryska tillgångar som säkerhet för lånet och har en aktiv finansminister i förhandlingarna. Beslutet här påverkar inte bara Ukraina utan även EU:s framtida styrka och trovärdighet i krigs- och säkerhetspolitik.
Fortsatt bevakning följer under dagen och natten, då EU-landens ledare väntas mötas för intensiva samtal kring nästa steg i ett av de mest kritiska krisbesluten Europa står inför just nu.
