BRYSSEL. Den politiska krisen mellan Ungern och EU skärps dramatiskt efter att landets premiärminister Viktor Orbán nyligen blockerat ett biståndspaket på 90 miljarder euro till Ukraina. Detta sker bara dagar före det avgörande parlamentsvalet i Ungern och har utlöst skarpa reaktioner bland EU:s ledare.
Orbáns veto mot EU:s lånepaket till Ukraina, som Ungern tidigare godkänt utan att själv bidra ekonomiskt, har fått Bryssel att reagera kraftfullt. EU-kommissionen förbereder nu rättsliga åtgärder och en stämning vid EU-domstolen om veto-blockaden kvarstår efter valet. Enligt Europeiska rådets ordförande António Costa bryter Orbáns agerande mot fördragets princip om ”lojalt samarbete”.
EU:s reaktion – här är alternativen
Bland de mest troliga motåtgärderna står en rättslig process högst på agendan. Flera EU-diplomater bekräftar för källor inom Dagens Nyheter att EU-kommissionen kommer att gå vidare med en stämning som i förlängningen kan leda till böter mot Ungern.
Andra skarpa åtgärder som diskuteras är att frysa utbetalningar av EU-bidrag, något som redan har debatterats i samband med regelbrott mot rättsstatsprinciper inom Ungern. Det finns även förslag om att i framtiden helt kunna stoppa alla EU-bidrag till länder som bryter mot fördrag och grundläggande värderingar, där Sverige ingår i kretsen som förespråkar denna modell.
En ny dimension i konflikten handlar om säkerhet och insyn. Läckta ljudinspelningar har avslöjat nära kontakter mellan Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och ungerska tjänstemän, där pressen misstänker otillbörlig påverkan för att kringgå EU:s sanktioner. Som följd överväger EU att kraftigt begränsa tillgången till känsliga dokument i Bryssel, vilket kan innebära mindre insyn för både parlamentsledamöter och media.
Möjligheten att straffa Orbán politiskt är begränsad
Trots den allvarliga situationen är det impossible för EU att utesluta Ungern, eftersom EU:s fördrag inte tillåter det utan enighet – som Orbán själv aldrig skulle acceptera. Även att frånta landet rösträtten i EU-beslut är en process som har pågått sedan 2018, men den har blockeras av allierade länder som Polen, Slovakien och Tjeckien.
Det finns även en bred oro i Bryssel över att Ungerns återkommande användning av vetor i utrikespolitiken försvårar EU:s handlingskraft. Ungern har stått bakom 18 av 30 veto-förslag i utrikesfrågor sedan 2016, särskilt efter krigsutbrottet i Ukraina. Detta har lett till diskussioner om att på längre sikt slopa ländernas vetorätt i utrikespolitiken till förmån för majoritetsbeslut, något som dock kräver långa förhandlingar och nationella folkomröstningar.
Politisk kris inför valet i Ungern
Orbán använder situationen som valstrategi och målar upp ett hot om att Ungern kan dras in i kriget om EU:s politik inte stoppas. Han stämplar sin motståndare Péter Magyar som ”EU:s nickedocka”. Magyar toppar opinionsmätningarna och fokuserar på korruptionsanklagelser inom Orbáns krets.
EU-diplomater tror dock att lånet till Ukraina kommer att godkännas efter valet oavsett utgång, men skulden för säkerhets- och samarbetskrisen mellan Ungern och EU kommer att slå hårt och länge.
Vad händer nu?
De närmaste dagarna och veckorna blir avgörande. EU:s officiella svar väntas skarpt markera att Orbáns veto bryter mot gemensamma regler och att konsekvenserna kan bli både rättsliga och ekonomiska. Ungerns inrikespolitiska utveckling efter valet blir samtidigt en viktig faktor för vad som händer med det kritiska stödet till Ukraina – och stabiliteten i hela EU-samarbetet.
António Costa: ”Orbáns agerande är ett klart brott mot fördragets krav på lojalt samarbete.”
DN följer utvecklingen noga och rapporterar löpande om nya turer i en av årets mest explosiva EU-konflikter.