EU-domstolens avgörande kan förändra svenska löner för alltid
EU-domstolen väntas idag fatta ett historiskt beslut om EU:s kontroversiella minimilönedirektiv som kan påverka hur löner sätts i Sverige. Beskedet har väckt stor oro bland både politiker, fackförbund och arbetsgivare, då Sverige länge motsatt sig EU:s inblandning i den svenska lönebildningen.
EU:s minimilönedirektiv syftar till att säkerställa att löner inom unionen är tillräckligt höga för en anständig levnadsstandard. Direktivet, som först lades fram av EU-kommissionen den 28 oktober 2020, föreslår att medlemsländer ska använda riktvärden för att definiera skäliga minimilöner i sina egna länder. Målet är att minska löneskillnader och stärka arbetares rättigheter i hela EU.
Starkt motstånd från Sverige och Danmark
Sverige och Danmark har sedan förslaget presenterades varit mycket kritiska. Sverige har tillsammans med Danmark valt att gå ihop för att få direktivet ogiltigförklarat av EU-domstolen. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) understryker att politiker i Sverige inte ska styra löner – det ska ske genom förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
Johan Britz: ”I Sverige ska inte politiker bestämma löner, det ska fackförbunden och arbetsgivarna göra tillsammans i förhandling.”
Britz och andra motståndare varnar också för oförutsedda konsekvenser av direktivet. De ser det som en principiell fråga: EU ska inte kunna blanda sig i Sveriges specifika lönepolitik och modell.
Experten: Hotar inte den svenska modellen
Men kritiken är enligt Joakim Sander, lektor i handelsrätt vid Lunds universitet, överdriven. Han menar att direktivet inte hotar den svenska modellen i någon större utsträckning och att oron mer handlar om principfrågor än konkret påverkan.
Joakim Sander: ”Det finns ingenting som hotar den svenska modellen i det här direktivet. Motståndet är främst en principfråga.”
Han beskriver motståndet som överdrivet och påpekar att direktivet i praktiken fokuserar på riktlinjer snarare än att detaljstyra löner.
Vad händer nu?
Beslutet från EU-domstolen kommer följas noga i Sverige, där många undrar hur direktivet kan påverka lönebildningen i praktiken. Om domen går EU-kommissionens väg kan medlemsstater tvingas anpassa sin lagstiftning eller kollektivavtal för att leva upp till minimilönedirektivet.
Därför är dagens besked avgörande för både arbetstagare, arbetsgivare och politiker som vill bevara den svenska modellen. Det blir också en viktig signal om hur mycket EU får påverka nationella arbetsmarknader i framtiden.
Sammanfattning
EU-domstolens beslut idag kan bli ett avgörande vägskäl för hur svenska löner bestäms framöver. Samtidigt förblir motståndet högt, och arbetsmarknadsministern varnar för att politiker inte ska kunna styra löner. Experter menar dock att oron är större än hoten i verkligheten.
Hela Sverige väntar på beskedet som direkt påverkar både svensk lönepolitik och arbetsmarknadens framtid.
