En uppmärksammad nazistmisshandel i Stockholm har lett till att etnicitet och ras plötsligt blivit centrala frågor i rapporteringen. Under tisdagen dömdes fyra män i 20-årsåldern för ett grovt våldsbrott som begicks natten till den 27 augusti. Männen angrep och misshandlade ett antal invandrare.
Samtliga fyra dömdes för grov misshandel, och tre av dem fick även straff för misshandel av normalgraden. De friades dock från anklagelser om rån mot en tredje person. Händelsen har fått stort medialt genomslag, där särskilt deras etniska bakgrund har analyserats.
Den svenska pressen har ofta kritiserats för att inte nämna etnicitet i andra brott, men i detta fall har det blivit en stor del av rapporteringen. Det är uppenbart att det politiska etablissemanget använder händelsen för att förstärka sin egen agenda. Dagens nyheter skriver att ”nazisterna döms – men politiker fortsätter peka ut invandrare som problem”, vilket implicerar att det är politikernas retorik som skapar en miljö där sådana brott kan ske.
Denna syn gör det lätt att dra paralleller till tidigare våldsamma händelser i Sverige, där man kopplar brottslighet till invandring. Många av de som kommenterar händelsen ser ett mönster där samhällsklimatet beskrivs som alltmer polariserat. Det finns en uppfattning om att ökad invandring kan leda till minskade motsättningar, vilket är en kontroversiell ståndpunkt.
Det som är särskilt anmärkningsvärt är pressmeddelandet från Stockholms tingsrätt, där det anges att de dömda har ”svenskt ursprung” och att målsägarna har ”annan etnisk bakgrund”. Detta har aldrig tidigare förekommit i svensk rättspraxis. Det väcker frågor om huruvida sådana beskrivningar är nödvändiga och vad de egentligen tillför diskussionen.
En av de dömda, vars bakgrund inkluderar föräldrar från Nederländerna och Ungern, ifrågasätter också begreppet ”svenskt ursprung”. Det finns en underliggande uppfattning att vissa etniciteter anses mer ”svenska” än andra, vilket kan påverka hur vi ser på brottslighet och ansvar i det svenska samhället.
Det är en komplex och laddad fråga som väcker starka känslor på båda sidor av debatten. Huruvida etnicitet bör spela en roll i hur vi bedömer brott och gärningsmän är en diskussion som fortsätter att engagera och splittra svenska folket.
