Energipriserna håller sig oväntat stabila trots eskalerande konflikter i världens största olje- och gasregioner. Den senaste tidens kyla i Europa drev upp gaspriserna till sin största veckovisa ökning på över två år, men priserna ligger ändå fortsatt betydligt under förra årets nivåer. Samtidigt har oljepriset pendlat inom ett snävt intervall kring 60–65 dollar per fat, trots oroliga geopolitiska förhållanden.
Stort utbud pressar energipriserna nedåt
Anledningen till det relativa lugnet på energimarknaderna är en rekordstor tillgång på råvaror globalt. En kraftig ökning av produktionen av naturgas i USA och Qatar driver på utbudet i en takt som väntas hålla priserna nere fram till slutet av decenniet. Enligt en rapport från Internationella energirådet beräknas USA och Qatar tillsammans stå för upp mot fyra femtedelar av Europas import av flytande naturgas (LNG) år 2030, enligt analytiker på storbanken Goldman Sachs.
Iran oroar men påverkar mest vid riktade attacker
Trots ökad spänning i Mellanöstern, med Iran i centrum, har oljepriset främst reagerat på kortsiktiga attacker mot energiinfrastruktur snarare än på den politiska instabiliteten som helhet. Ett exempel är när USA:s dåvarande president Donald Trump backade från hot om bombningar i Iran för några veckor sedan, vilket snabbt sänkte oljepriset.
Om konflikten i regionen skulle förvärras och exempelvis Hormuzsundet blockeras – en flaskhals där en fjärdedel av världens olja och en femtedel av naturgasen passerar – kan priserna skjuta i höjden drastiskt. Enligt JP Morgan kan oljepriset då stiga till så mycket som 120 dollar per fat.
Venezuela och Ryssland oroar mindre än väntat
Venezuela, med världens största oljereserver, har ännu inte påverkat marknaderna i någon större utsträckning trots den senaste tidens dramatiska händelser där USA beslagtog statliga tillgångar och förde landets president till New York. Landets försämrade infrastruktur och arbetskraftsbrist har bromsat produktionen, vilket gör att exporten är begränsad och marknadseffekten marginell.
Ryssland, världens största gasproducent, har också gått in i året med relativt små störningar, trots sanktioner från EU och västländer. Nya sanktioner väntas inom kort, men en ökad produktion från andra länder håller energipriserna nere så länge utbudet fortsätter att dekorera marknaden.
Vad händer härnäst?
Energimarknaden är fortsatt skakig och kan snabbt förändras vid nya attacker mot energiinfrastruktur eller om geopolitiska spänningar trappas upp. Kina, som är en stor importör från både Venezuela, Iran och Ryssland, har tillfälligt vänt sig till andra leverantörer för att minska risken, men samarbetet mellan dessa länder och Kina kan förändra handelsflödena framöver.
För svenska konsumenter och företag innebär dagens turbulens en försiktighet över prisutvecklingen framöver, trots att nuvarande energipriser inte speglar den spända världssituationen fullt ut. Experten på Internationella energirådet påpekar att “utbudsökningar håller marknaderna i balans, men risken för skarpa prisökningar kvarstår vid stora störningar i produktionen”.
Följ utvecklingen noga under de kommande månaderna. Om konflikten eskalerar eller händelser i viktiga transportleder som Hormuzsundet inträffar kan vi se snabbt stigande priser som påverkar Sverige och Europa direkt.
