Veckans kritikerlista för böcker presenterar inga större överraskningar. Temat kretsar kring att alla kan läsa, ett praktiskt facit samt Ulf Lundells debutroman ”Jack”.
På senare tid har Göteborgs universitet meddelat att de vill satsa mer på läsning av skönlitteratur för att förbättra studenters läs- och skrivförmåga. Försäljningen av tryckta böcker har ökat, medan läsförmågan bland nyexaminerade elever är en annan historia. Det nationella provet i svenska, vars tredje del äger rum idag, är avgörande för betygsättningen. Det är oroande att elever kan avsluta grundskolan utan att kunna läsa eller skriva.
Provets tre delar är uppdelade i ett muntligt prov, ett läsförståelseprov och en uppsats. Det krävs minst 16 poäng för att bli godkänd, vilket innebär att en elev kan klara sig enbart genom det muntliga provet, oavsett läsförmåga. Detta skapar problem för lärarna, som ofta pressas att ge godkända betyg för att undvika kritik från föräldrar.
Det kommer nu ett praktiskt facit för nästa års nationella prov, där en elev kan få full poäng för att svara ”Na men vahettere såhär t-banan typ. Ja-a.” på en fråga om hur de tog sig till skolan.
Relaterat till litteratur har Ulf Lundells debutroman ”Jack” från 1976 nu släppts i en jubileumspocket. Omslaget pryds av flera tidiga recensioner, inklusive den uppmärksammade beskrivningen ”En väldig generationsroman”. Kritiker från Gefle Dagblad uttrycker sitt positiva omdöme och ser det som en möjlighet att få insikt i ungdomens värld, medan Kvällsposten beskriver romanen som ”tämligen ointressant”.
Nyheten från Umeå internationella litteraturfestival, Littfest, meddelar att Ida Börjel har utsetts till årets Brunnslockspoet. Börjel kommenterar utmärkelsen med att den ”ropar högt till det mullvardsartade i mig” och att hon vill utforska det underjordiska vetandet.
I det senaste numret av tidskriften Med andra ord är det ett samtal mellan redaktören Jenny Aschenbrenner och översättarna Magdalena Sørensen och Annakarin Thorburn. Thorburn har översatt Samanta Schweblin, vars verk har toppat kritikerlistan under flera veckor. De diskuterar hur översättare kan bli mer noggranna i sitt eget skrivande.
Örjan Sjögren skriver i tidningen om sitt arbete med Clarice Lispector, vars texter han nu reviderar efter många år. Han reflekterar över att Lispector inte ändrade sina texter, vilket gör hans arbete ännu mer utmanande.
I samband med boklistan presenteras också flera nya titlar som kan intressera läsare:
- Samanta Schweblin: ”Det goda onda” (Tranan, 240 sidor)
- Ingela Strandberg: ”Under sjöarna” (Norstedts, 76 sidor)
- Torborg Nedreaas: ”Av månsken växer ingenting” (Wahlström & Widstrand, 288 sidor)
- Johanne Lykke Naderehvandi: ”Rök och speglar” (Albert Bonniers förlag, 302 sidor)
- Hannele Mikaela Taivassalo: ”InSanatorium” (Förlaget, 180 sidor)
- Ingrid Elam: ”Läsa liv. Biografin, en levnadsteckning” (Natur & Kultur, 220 sidor)
- Kamel Daoud: ”Ärret” (Tranan, 444 sidor)
- Soraya Bay: ”Ymnighetshornet” (Wahlström & Widstrand, 194 sidor)
- Margareta av Navarra: ”Heptameron” (Natur & Kultur, 622 sidor)
- Ian McEwan: ”Vad vi kan veta” (Brombergs, 400 sidor)
Kritikerlistan innehåller böcker som har publicerats efter den 14 december och sammanställs av DN:s kritiker. Mer om litteratur och kultur kan läsas på deras hemsida.
