Belgien och Italien stoppar EU:s beslut om ryska frysta tillgångar
Belgien och Italien har blockerat EU:s plan att frigöra 185 miljarder euro i frysta ryska tillgångar som skulle lånas ut för att stödja Ukrainas krigshärjade ekonomi. Nya uppgifter avslöjar att belgiska politiker har utsatts för hot från Rysslands militär underrättelsetjänst GRU i ett försök att stoppa beslutet, rapporterar The Guardian.
Den kontroversiella saken skyndar nu fram inför en avgörande EU-omröstning på torsdag, där medlemsländer ska ta ställning till om pengarna, som förvaras hos värdepappersinstitutet Euroclear i Bryssel, får användas till att finansiera Ukrainas försvar. Rysslands invasion av Ukraina har skapat en akut ekonomisk kris för Kiev och pengarna bedöms vara livsviktiga för att upprätthålla försvaret under det kommande året.
Rysk hotkampanj mot Belgiska politiker – GRU i centrum
Enligt brittiska underrättelsekällor har en systematisk skrämselkampanj riktats mot belgiska politiker och ledande personer inom finanssektorn. Hoten misstänks komma från GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten, även om omfattningen ännu är oklar. I en intervju tidigare i december gav Belgiens premiärminister Bart de Wever en tydlig varning:
”Vem tror att Putin lugnt kommer att acceptera konfiskeringen av ryska tillgångar? Moskva har låtit oss veta att vid ett beslag kommer Belgien och jag personligen att känna av effekterna för evigt.”
Belgisk regering har valt att inte kommentera hoten offentligt, men både Belgien och Italien uttrycker stark oro för ekonomiska och säkerhetspolitiska konsekvenser om de ryska tillgångarna beslagtas.
Italien och högerextremism i Rysslandsvänlig allians
Italiens motstånd leds av den högerextremistiske vice premiärministern Matteo Salvini, som öppet har tagit en Rysslandsvänlig hållning. Salvini stöder den tidigare amerikanske presidenten Donald Trumps plan för att avsluta kriget, vilket också får Italien att motsätta sig utlåning av de ryska pengar som nu är frysta i EU.
Utöver Belgien och Italien har även Malta och Bulgarien opponerat sig mot planerna att använda de frysta tillgångarna som ett lån till Ukraina. Trots stödet från Kremlvänliga regeringar i Ungern och Slovakien är det osannolikt att dessa länder kan blockera EU:s omröstning.
Pengar livsviktiga för Ukrainas försvar – fara för nedskärningar
För Ukraina är pengarna från EU:s frysta ryska tillgångar avgörande. Utan dessa ekonomiska resurser riskerar Kiev att redan i början av andra kvartalet nästa år tvingas skära ner sina försvarsbudgetar kraftigt. The Guardian beskriver situationen som kritisk för Ukrainas fortsatta motståndskraft:
”Då kan Kiev tvingas göra svåra avvägningar och minska viktiga försvarsutgifter.”
Beslutet under torsdagen väntas bli en provokation mot Ryssland, samtidigt som det sätter medlemsländer på prov när de ska balansera säkerhet, ekonomi och politiskt tryck från Kreml. För svensk och europeisk säkerhetspolitik är utvecklingen ytterst relevant, eftersom Sverige och EU är starka stödjare av Ukraina i dess kamp.
Vad händer nu?
EU:s omröstning kommer att avgöra om de frysta ryska tillgångarna på 185 miljarder euro ska lånas ut till Ukraina eller inte, vilket påverkar kriget och den europeiska säkerhetssituationen dramatiskt. Situationen utvecklas snabbt och svenska myndigheter följer frågan noga.
Fler uppdateringar kommer att rapporteras när omröstningen är avslutad och eventuella nya hot eller politiska drag uppdagas.
