En ny studie, utförd av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på uppdrag av Försvarsmakten, belyser hur social bakgrund påverkar ungas inställning till att fullfölja värnplikt. Undersökningen visar att den socioekonomiska bakgrunden har en begränsad betydelse, medan ursprunget har en mer framträdande roll.
Studien, som har sammanställts av Peter Bäckström, baseras på data från cirka 500 000 18-åringar födda mellan 2000 och 2004. Dessa individer är skyldiga att fylla i ett mönstringsunderlag som kopplas till registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB). I detta underlag ställs frågor om individens attityd till att genomgå grundutbildning med värnplikt.
Bäckström konstaterar att ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och inkomster är något mer positiva till att göra värnplikt jämfört med dem från familjer med lägre inkomster och utbildningsnivå. Dock är skillnaderna små. Intressant nog är ungdomar som föddes i Sverige men har utlandsfödda föräldrar mer tveksamma till att göra värnplikt. Detta kan inte helt förklaras av föräldrarnas socioekonomiska status, påpekar Bäckström.
Det är viktigt att notera att inställningen bland utlandsfödda ungdomar till värnplikt är i stort sett densamma som hos ungdomar med svenskt födda föräldrar. Det finns dock stora skillnader inom gruppen med utländsk bakgrund. Orsaken till detta är oklar, men Bäckström spekulerar i att det kan relateras till skillnader i förtroende och känsla av tillhörighet.
Han föreslår att Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket samt den svenska skolan bör arbeta mer aktivt för att nå unga med utländsk bakgrund och öka medvetenheten om försvarets verksamhet.
Bäckström nämner också att från och med höstterminen 2025 kommer totalförsvarskunskap att bli ett obligatoriskt inslag i den nya läroplanen för samhällskunskap på gymnasiet.
Statsvetaren och journalisten Carolin Dahlman har också kommenterat resultaten. Hon påpekar att det inte är första gången en ovilja att försvara Sverige har observerats bland personer med invandrarbakgrund. Enligt henne kan detta bero på att krav och förväntningar på dessa grupper har varit låga. Många första generationens invandrare har inte lyckats integreras i samhället, vilket har lett till att deras barn idag har svårare att klara skolan och därmed kan känna frustration och missnöje.
Dahlman menar att media och politiker ofta framhäver att svenskar behandlar utrikes födda dåligt, vilket skapar en bild av invandrare som offer för diskriminering. Detta kan leda till en farlig utveckling där dessa individer börjar anklaga det svenska samhället.
Det är en situation som kräver mer forskning och en djupare förståelse för dessa ungdomars perspektiv och känslor.
