Dussintals åklagare, främst kvinnor, har offentligt uttryckt sitt motstånd mot regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern för särskilt allvarliga brott. Flera av dem hotar till och med att lämna sina tjänster, då de anser att det är fel att fängsla barn, även om de begått mord.
Regeringens plan är att från och med 1 juli nästa år sänka den så kallade straffbarhetsåldern från 15 till 13 år för vissa grova brott, såsom mord och sprängdåd. Målet är att hantera den ökande gängkriminaliteten i Sverige, där unga ofta används som förövare och oskyldiga blir alltmer utsatta.
Även Socialdemokraterna stödjer en sänkning av straffbarhetsåldern, men föreslår 14 år istället för 13. Förslaget har dock mött stark kritik inom rättsväsendet. Både Åklagarmyndigheten och flera domstolar uttrycker i sina remissvar att det är olämpligt att ställa så unga gärningspersoner inför rätta.
Luleå tingsrätt är nästan den enda rättsvårdande myndighet som inte anser att lagförslaget är problematiskt. Lagman Erik Graeske skriver i sitt remissyttrande att frågan faller under politikens ansvar och att tingsrätten därför avstår från att lämna synpunkter.
Även Kriminalvården uttrycker oro, då det inte bedöms finnas tillräckliga resurser för att hantera alla kriminella barn som kan komma att behöva häktas. Många remissinstanser befarar att sänkningen av straffbarhetsåldern kan leda till en ökning av kriminalitet bland ännu yngre individer.
I början av oktober publicerade Dagens Nyheter en debattartikel undertecknad av 26 åklagare, varav 21 kvinnor och 5 män, som protesterade mot regeringens planer. Av dessa är fem statsåklagare och 20 seniora åklagare. De uppmanar regeringen att ”tänka om”, och kritiserar att sänkningen av straffbarhetsåldern inte omfattar alla typer av brott.
Åklagarna anser dessutom att det är principiellt fel att gripa och fängsla barn. I debattartikeln påstås att ”idén att utvecklingen kan vändas genom att låsa in barn saknar stöd i forskningen och kan vara direkt kontraproduktiv”.
Denna vecka har en protestlista påbörjats, som sprids bland anställda på Åklagarmyndigheten och Sveriges olika domstolar, där åklagare och domare uppmanas att skriva på. De insamlade namnen ska överlämnas till regeringen.
Bakom uppropet står Oscar Johansson och Hanna Rosqvist, båda kammarråklagare på Göteborgs åklagarkammare. Rosqvist, som har en bakgrund som vänsteraktivist, har tidigare efterlyst ett ”normkritiskt perspektiv” på Sveriges juristutbildningar.
Det har också uppstått kritik mot att åklagare och domare engagerar sig i denna typ av protester. En kritiker hävdar att sådana åtgärder ger motståndare till myndigheternas aktivism vatten på sin kvarn.
Stämningen bland åklagarna är uppenbarligen spänd, och det finns en oro för att de kommande reformerna kan påverka rättssystemets grundläggande principer.
