AI-modeller ersätter människor i Din Skos reklam – kunder reagerar starkt

Din Sko och Nilson Group tar nu ett radikalt steg och ersätter mänskliga modeller med AI-genererade bilder i sin marknadsföring, vilket skapar starka reaktioner bland kunderna. Under de senaste timmarna har det framkommit att företaget använt AI-modeller för att minska kostnaderna för fotografering, styling och modellbokningar, något som vd Magnus Nilsson bekräftar.

AI tar över modellbilder – kunder reagerar särskilt på barn

Den svarta kvinnan med slät, perfekt hy i Din Skos kampanjer finns inte i verkligheten – hon är ett resultat av avancerad AI-teknik. Magnus Nilsson, vd på Nilson Group som äger Din Sko och Skopunkten, berättar att beslutet grundar sig i ekonomiska skäl.

”Det är rätt dyrt med fotografer, modeller och styling,” säger Magnus Nilsson.

Vad som fått extra mycket uppmärksamhet är användningen av AI i bilder som föreställer barn och unga, där kunder har blivit särskilt känsliga. Reaktionerna visar på den känslomässiga koppling som fortfarande finns till verkliga människor i marknadsföringsmaterial.

En kostnadssänkning som utmanar det mänskliga mötet

Med AI kan bolaget snabbt skapa nya kampanjbilder utan en stor produktion, vilket sparar tid och pengar i en föränderlig modebransch. Samtidigt väcker det frågor om autenticitet och kundernas upplevelse av varumärkets trovärdighet.

Beslutet utvecklas just nu i takt med att fler svenska företag ser potential i AI för att effektivisera marknadsföring. Nilson Group är dock ett av de första att offentligt bekräfta denna förändring på bred front inom detaljhandeln i Sverige.

Vad händer nu?

Utvecklingen följs noga av branschkollegor och konsumenter som undrar var gränsen går för användning av AI i kommersiella sammanhang. Det är tydligt att tekniken kommer att fortsätta förändra hur företag presenterar sina produkter – men hur det påverkar kundernas förtroende återstår att se.

Nilsson avslutar med att understryka att bolaget är berett på fortsatt dialog med kunder och att ”balansen mellan innovation och känslighet är central” i det fortsatta arbetet.