Över 500 påverkas – Risbergskjutningens trauma lever kvar
Campus Risbergska står fortfarande i skuggan efter den brutala skjutningen där Rickard Andersson öppnade eld.
Runt 500 elever och lärare fanns på plats när våldet exploderade och majoriteten fick snabb hjälp genom krisstöd. Men för många är skräcken långt ifrån över – upplevelserna av traumat fortsätter att förlama vardagen.
Fortsatt behov av psykiskt stöd efter Risbergskjutningen
Trots att akut krisstöd erbjöds direkt efter händelsen har det klargjorts att insatsen inte räcker för alla drabbade. PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, har blivit en långvarig följd för många.
”Den psykologiska återhämtningen är en lång resa, och det är avgörande att vi kan erbjuda hjälp även efter den initiala fasen,” förklarar en källa med insyn i krisstödsarbetet vid Campus Risbergska.
Experter betonar vikten av att identifiera och stötta dem vars liv påverkas på djupet, ofta långt efter den akuta fasen. Risken är annars att trauman cementeras och förvärras.
Så hjälper samhället de drabbade – vad händer nu?
Skolledning och myndigheter arbetar aktivt för att nå ut till alla som behöver hjälp, både elever och personal. Det finns ett ökat tryck på att organisera långsiktigt stödprogram och skräddarsydda insatser för att hantera efterskalven av traumat.
Campus Risbergska har också startat uppföljningssamtal och psykologiska insatser, med fokus på att återuppbygga tryggheten och minska ångesten som fortfarande påverkar många varje dag.
”Vi måste kunna fånga upp även de som inte direkt söker hjälp, men som ändå är kraftigt påverkade,” säger en representant från krisstödsorganisationen.
En nationell fråga om krisberedskap och psykisk hälsa
Risbergskjutningen belyser vikten av en robust krisberedskap inte bara i fysisk utan även psykisk bemärkelse. Lärdomar från denna tragedi kan nu komma att påverka hur liknande insatser planeras i hela Sverige.
Med hela 500 personer på plats under skyddslösa förhållanden visar det sig tydligt att det akuta stödet måste kompletteras med långsiktig vård för att undvika att traumatiserade fastnar i sin rädsla och oro.
Med hänsyn till den stora gruppen drabbade är det nu högsta prioritet att inte låta någon hamna mellan stolarna i vården efter så här dramatiska händelser. Erfarenheter från Risbergska kan bidra till bättre rutiner och hjälp i framtiden.
Stödlinjer och hjälp – vem kan man vända sig till?
För alla som upplever svårigheter efter skjutningen rekommenderas att ta kontakt med skolans krisberedskap eller kommunens psykiatriska resurser. Många organisationer i Sverige erbjuder även gratis rådgivning och samtal för drabbade och anhöriga.
Risbergskjutningens efterverkningar är en påminnelse om att trauman ofta är osynliga och kan drabba långt efter att de fysiska hoten är över. Den psykiska hälsan kräver samma fokus och resurser som den fysiska, särskilt efter händelser med sådan brutal skala.
Myndigheter och skolor uppmanas nu att hålla fokus på långsiktig rehabilitering och stöd för att säkerställa att ingen lämnas ensam i skräcken efter det ofattbara våldet på Campus Risbergska.
