158 jättesköldpaddor släpptes ut idag på ön Floreana i Galápagosarkipelagen – en historisk insats för att återintroducera en art som varit utdöd i över 100 år. De unga sköldpaddorna, mellan 8 och 13 år gamla, är noggrant framavlade för att ha största möjliga genetisk likhet med den ursprungliga Chelonoidis niger, en underart av galápagossköldpaddan som försvann från ön för cirka 150 år sedan.
Utplanteringen av dessa 158 individer markerar starten på en större återintroduktionsprocess där totalt uppemot 700 jättesköldpaddor planeras att släppas fria på Floreana. För närmare två sekler sedan fanns det uppskattningsvis 20 000 av dessa jättesköldpaddor på ön, men en kombination av omfattande bränder och kraftig mänsklig exploatering ledde till artens utrotning på platsen.
En epok av förlust vänds – jättesköldpaddor tillbaka till Galápagos
Det här anses vara en banbrytande återställningsinsats, där naturvårdare använder sig av genetisk selektion för att bevara och återuppliva djur som ansågs vara förlorade för gott. Floreanasköldpaddornas återkomst kan få stor betydelse för ekosystemet och biologisk mångfald på Galápagos, som även är av stor internationell naturhistorisk betydelse.
Chelonoidis niger är känd för sin långsamma fortplantning och höga känslighet för miljöförändringar, och att 158 individer nu fått fri tillgång till sitt naturliga habitat är ett viktigt steg för att säkerställa artens framtid.
Vad händer härnäst?
Utsläppningen följs noga av forskare och naturvårdare som övervakar sköldpaddornas hälsa och anpassning till ön. Under de kommande månaderna kommer fler individer att introduceras för att gradvis återställa populationen till dess ursprungliga storlek.
Denna återintroduktion är också en milstolpe för internationella försök att vända skador orsakade av mänsklig aktivitet – en påminnelse om att det fortfarande går att rädda arter som länge betraktats som borta för alltid.
”Detta är ett unikt tillfälle för återuppbyggnad av både arten och ekosystemet,” säger en talesperson för projektet som koordinerats av Galápagos naturvårdsmyndigheter.
För svenska läsare visar detta projekt på hur noggranna vetenskapliga metoder kan användas för att hantera och bekämpa artutrotning globalt – en fråga som har direkt koppling till miljö- och biologisk mångfald i hela världen.
