I en nyligen publicerad artikel tar Johannes Klenell upp Timbros ledare PM Nilssons syn på politik och ekonomi, där Nilsson påstår att det är en konspirationsteori att påpeka de politiska kopplingarna mellan välfärdsföretag och politiska aktörer.
Klenell framhäver att Timbro, som först framstod som en oberoende aktör, nu öppet stödjer ett program kallat Tido 2.0, i samarbete med SD-tankesmedjan Oikos. Detta 132-punktsprogram syftar till att stärka banden mellan konservativ politik och näringslivets intressen, vilket resulterar i minskad reglering för de med mest kapital, samtidigt som de med mindre ekonomiska resurser drabbas av inskränkningar.
Under en intervju med DN den 31 oktober framhöll Nilsson: ”Man tror att politik föds fram genom en idé hos en politisk aktör. Men det ekonomiska intresset är jätteviktigt.” Ironiskt nog anser han att detta inte gäller för välfärdsföretagen, och avfärdar kritik som en ”konspirationsteori”.
Klenell påpekar att det saknas konkreta åtgärder från partier som tidigare kritiserat friskolekoncernerna. Istället för att ta reella steg verkar strategin vara att klaga utan att agera. Liberalernas partiledare har uttryckt sig negativt om aktiebolagsverksamhet inom skolor, men konkreta åtgärder för att stoppa vinstdrivande skolor är fortfarande frånvarande.
Enligt Klenell är det uppenbart att friskolekoncernerna nu är impopulära, vilket kan påverka valet. Citatet från Johan Pehrson, som beskriver hur partier ofta säger en sak före valet och en annan efter, belyser detta ytterligare.
Intervjun med PM Nilsson inkluderade även Timbros vice vd, Alexandra Ivanov Hökmark, som har starka kopplingar till moderaterna. Detta belyser de nära relationerna mellan näringslivets intressen och de politiska besluten som formas av dem.
Klenell avslutar med att ifrågasätta de påstådda ”konspirationerna” och argumenterar för att de ekonomiska intressena och de personliga relationerna är tydliga faktorer som påverkar svensk politik. Han betonar att det inte handlar om en hemlig konspiration, utan om traditionella intressen som försvaras av personer med starka band till varandra.
För att förstå den politiska utvecklingen är det avgörande att se hur ekonomiska intressen formar beslutsfattande, något som PM Nilsson själv erkänner. Klenells artikel ger en värdefull insikt i dynamiken mellan politik och näringsliv i dagens Sverige.
