Den svenska regeringen, under ledning av Tidöregeringen, planerar att kraftigt öka återvandringsbidraget för migranter som önskar återvända till sina hemländer. Denna förändring, som träder i kraft vid årsskiftet, innebär att bidraget kommer att höjas från 10 000 till 350 000 kronor.
Trots att det hittills har funnits ett svalt intresse för att lämna Sverige, visar en ny undersökning att det finns ett visst stöd för åtgärden inom specifika invandrargrupper. Enligt en undersökning utförd av Indikator opinion är stödet för det höjda bidraget starkare bland invandrare som bor i så kallade utsatta områden, jämfört med övriga landet. Undersökningen visar att 39 procent av dessa invandrare är positiva till bidraget, medan motsvarande siffra för övriga landet är 27 procent.
Intressant nog är det migranter som bott i Sverige i mindre än fem år som visar det starkaste stödet för det höjda återvandringsbidraget, med hela 46 procent positiva svar. Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, kommenterar resultaten och betonar att detta kan tyckas överraskande, men reflekterar över den komplexa frågan om integration i samhället. Han påpekar att det är viktigt att diskutera möjligheter snarare än enbart ekonomiska bidrag, då människor som känner sig exkluderade kan överväga andra alternativ.
Vid en analys av partisympatier framkommer det att det största stödet för det höjda bidraget finns bland väljare från Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, med 47 respektive 45 procent positiv inställning. Å andra sidan är det lägre stöd bland väljare från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Enligt Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, är det tydligt att det föreslagna återvandringsbidraget är impopulärt bland den breda svenska väljarkåren. Det finns en betydande mängd väljare till höger som är skeptiska, vilket kan indikera att förslaget inte är ett valvinnande alternativ.
Regeringens ambitioner gällande återvandring har stött på motstånd från flera rödgröna kommuner, vilket har lett till diskussioner om eventuella indragningar av statsbidrag till dessa kommuner. Detta har skapat en debatt om hur återvandringsfrågan bör hanteras framöver.
