Sverige står inför en ny upprustning av försvaret, där ÖB föreslår att medlen ska användas för att stödja Natos styrkor på väg genom landet. Samtidigt förblir antalet värnpliktiga oförändrat. Det finns en oro när Sverige satsar på att uppfylla sin roll inom Nato, särskilt när allt fler tvivlar på USA och dess vilja att stödja allierade i Europa.
I en intervju med Dagens Industri uttryckte ÖB Michael Claesson sin oro över att en dålig fred i Ukraina kan ge Ryssland incitament att fortsätta sin aggressiva politik. Just nu är det en kritisk tid för Ukrainas säkerhet, där USA och Ryssland har lagt fram ett fredsförslag som ställer stora krav på den ukrainska regeringen men knappt några på Ryssland, som har invaderat Ukraina.
Försvarsmakten har nu lämnat in sitt förslag om hur Sverige bäst ska rusta upp. Politisk enighet råder i riksdagen, där alla partier är överens om att låna ytterligare 300 miljarder kronor för att öka försvarsanslagen fram till 2030. Claessons förslag kommer att ligga till grund för samtalen mellan riksdagspartierna om hur dessa medel ska användas.
ÖB:s förslag syftar till att öka Sveriges militära kapacitet enligt Natos mål och försvarsplanering. En av de centrala uppgifterna är att stödja andra Nato-länder när de passerar genom Sverige på väg till eller från den östra fronten. Det krävs hamnar, flygplatser, vägar och järnvägar för att transportera soldater, fordon och vapensystem, som dessutom behöver skyddas av luftvärn och stridsflyg.
Det handlar även om att skapa lager av bränsle, reservdelar och ammunition. Försvarsmakten planerar också att göra stora investeringar inom drönarkrigföring, spionsatelliter och robotar som kan träffa mål på djupet av Ryssland.
Trots de ökade försvarsanslagen finns det dock en aspekt som inte ingår i ÖB:s plan, nämligen att öka antalet värnpliktiga. Enligt Försvarsmakten är de 12 000 som redan beslutats om tillräckliga. Istället fokuserar man på att anställa fler tidvis tjänstgörande soldater och civila. Att satsa allt på Nato kan verka logiskt, eftersom värnpliktiga för närvarande inte kan skickas utomlands för att delta i alliansens försvar.
Trots detta växer det svenska försvaret långsamt utan större värnpliktskullar. Efter maktskiftet i USA har allt fler inom Nato börjat tvivla på president Trump:s vilja att stödja Europa om Ryssland skulle agera aggressivt. Nyligen drog USA tillbaka cirka 700 soldater från Rumänien med kort varsel, vilket spred oro i Natos staber och medlemsländer.
Frågan om USA:s lojalitet mot Nato har blivit allt mer aktuell. Under Natos toppmöte i Washington 2024 bekräftade alla allierade att Ukraina ska bli medlem, men nu har USA och Ryssland formulerat ett förslag som innebär att Ukraina aldrig får gå med. ÖB Michael Claesson har påpekat att Ryssland troligen kommer att testa Natos försvarsgaranti ”mycket snart”, vilket ställer alliansens styrka på prov.
Det återstår att se om Sverige kan göra en rätt balans mellan att stödja Natos kollektiva försvar och att stärka det egna försvaret. Enligt ÖB ökar hotet mot Sverige de kommande åren, och frågan är om Nato:s styrka och sammanhållning kommer att kunna hantera detta.
