Sverige kan inte fortsätta stödja Ukraina på samma nivå, säger utrikesministern

I ett möte med EU-ländernas utrikesministrar i Bryssel uttryckte Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard oro över att vissa länder bär hela ansvaret för att stödja Ukraina. Hon påpekade att detta inte är hållbart på lång sikt.

Malmer Stenergard betonade att de nordiska länderna, som har färre än 30 miljoner invånare, står för en betydande del av det militära stödet jämfört med NATO-länderna, som har nästan en miljard invånare. Hon underströk att det inte är rimligt eller rättvist att de nordiska länderna ska ta på sig en så oproportionerligt stor del av stödet.

I en intervju med Politico sa hon: ”Några länder tar på sig nästan hela bördan. Det är inte hållbart i längden.” Hon påpekade att det är nödvändigt att EU-länderna samarbetar mer effektivt för att fördela stödet rättvist.

Utrikesministern kritiserade även de som uttrycker pro-ukrainska åsikter i tal, men som inte följer upp med konkret stöd. ”Om ni väljer att åka till er valkrets och hålla alla dessa typer av tal och säga att Ukraina inte bara är för deras frihet, utan också för vår, då måste ni också hjälpa nationen,” sade hon.

Exempelvis har Danmark bidragit med mer än tio miljarder euro sedan krigets början, vilket motsvarar nästan tre procent av landets BNP. I kontrast har Spanien endast bidragit med knappt 1,5 miljarder euro, mindre än 0,2 procent av BNP.

Malmer Stenergard påpekade att de nordiska och baltiska länderna bidrar mest i termer av BNP till Kiev, medan andra länder som Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike också ger betydande bistånd.

Ukraina står inför ett markant budgetunderskott från och med nästa år. Enligt Malmer Stenergard är det avgörande att EU-länderna når en överenskommelse om hur de ska stödja Ukraina när de träffas nästa gång i Bryssel i december.

EU-kommissionen har föreslagit tre alternativ för att stödja Ukraina, där två innebär att EU-länderna ökar sina bidrag och det tredje att man använder frysta ryska tillgångar som uppgår till cirka 170 miljarder euro.

Malmer Stenergard anser att det tredje alternativet är det enda trovärdiga och framhåller att EU har spenderat mer på att importera ryska energiprodukter sedan krigets början än på att stödja Ukraina.