Under en debatt i aulan, där politiska ungdomsförbund samlades, diskuterades EU:s framtid och ungdomars åsikter om en europeisk stat. Det var en händelse som föregick skolvalet, och många ungdomar ville få en bättre förståelse för de olika partierna. Det råder ingen tvekan om att intresset för EU bland unga är på uppgång.
Enligt uppgifter från Unga européer, som är den svenska grenen av en större europeisk organisation, har de över 10 000 medlemmar. De unga svenskarna träffas ofta för att diskutera EU-frågor, vilket åtminstone tyder på ett växande engagemang. Det är intressant att notera att många ungdomar idag är EU-positiva och använder sociala medier för att sprida budskap om fördelarna med att vara del av en europeisk gemenskap.
Trots detta visar Ungdomsbarometerns undersökningar en viss tendens till främlingsfientlighet bland den yngre generationen. Det är oklart hur många av dessa ungdomar faktiskt stödjer en europeisk federal stat, eftersom frågan inte ställs i undersökningarna. Det finns dock en stark känsla av att samarbetet inom EU kommer att bli ännu starkare under de kommande åren, med ett förtroende för Europaparlamentet som är i nivå med det för den svenska regeringen.
Under deras livstid har ungdomarna upplevt få nationella kriser; de stora händelserna har ofta haft internationella dimensioner. Under flyktingkrisen 2015 var EU:s solidaritet bristande, men under pandemin samarbetade man bättre kring vaccinupphandlingar. Efter Rysslands invasion av Ukraina har EU fått en mer central roll i säkerhetspolitiken, där man stöder Ukraina med olika typer av hjälp och sanktioner mot Ryssland.
Trots att EU:s ambitioner kring klimatkrisen har sänkts de senaste åren, är det fortfarande en viktig fråga. Det är avgörande att EU förblir konkurrenskraftigt, särskilt med tanke på den globala konkurrensen från länder som Kina och USA. Att backa från miljöåtaganden, som att förbjuda försäljning av bensin- och dieselmotorer från 2035, kan få allvarliga konsekvenser för både klimatet och den europeiska industrin.
Det finns en tydlig klyfta mellan de som är stolta över EU-medlemskapet och de som inte känner sig som en del av unionen. Det är viktigt att förstå dessa skillnader för att bättre kunna representera den svenska befolkningens intressen och åsikter om EU. Med kommande val bör politikerna ta chansen att lyfta fram ungdomarnas åsikter och engagemang i EU-frågor.
Utan EU är Sveriges framtid osäker, och det är dags att vi ser allvaret i detta.
