Stöd för EU-medlemskap ökar i Norge efter Grönlandskrisen

OSLO. Stödet för ett norskt EU-medlemskap har ökat i takt med den pågående Grönlandskrisen. Under helgen kommer Høyre att besluta huruvida partiet ska kräva en ny folkomröstning om medlemskap i unionen. ”Ingen i Norge under 50 år har fått uttrycka sin åsikt om EU,” säger Oslopolitikern Merete Agerbak-Jensen i en intervju.

Med Sveriges inträde i NATO i mars 2024 försvann det sista stora hindret för en gemensam nordisk säkerhetspolitik, vilket banar väg för ökad integration i Europa. På Island planerar parlamentet en folkomröstning för att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap. Samtidigt bubblar debatten om EU i Norge.

Under Høyres landsmöte från fredag till söndag kommer partiet att välja en efterträdare till Erna Solberg. Det förväntas att den tidigare utrikesministern Ine Eriksen Søreide blir den nya partiledaren. Det viktiga Oslodistriktet förespråkar att partiet ska ta ett stort steg i EU-frågan och börja driva kravet på en ny medlemsomröstning. ”Vi ser vad som händer i omvärlden med stormakter som USA, Ryssland och Kina som använder sin makt. Europa är vår tryggaste hamn,” säger Agerbak-Jensen.

Agerbak-Jensen, som är en stark EU-förespråkare, betonar vikten av att lyssna på den yngre generationen. ”Det är mer än en generation som inte har fått rösta om EU. Det är dramatiskt,” tillägger hon.

Trots det ökande stödet för medlemskap är motståndet fortfarande starkt. Enligt en ny mätning från institutet Opinion för Altinget och ABC Nyheter säger 38 procent ja till EU, vilket är en ökning med 5 procentenheter sedan augusti förra året. Samtidigt motsätter sig 48 procent medlemskap, vilket innebär att motståndarna fortfarande är fler än förespråkarna, även om de inte längre är i majoritet.

Historiskt sett röstade drygt 52 procent av norrmännen emot EU-medlemskap i folkomröstningen 1994. Kritikerna påpekar att resultatet från den omröstningen bör respekteras. Agerbak-Jensen svarar: ”Det finns en verklig demokratisk brist. Vi har inte möjlighet att delta i beslut som påverkar oss.” Hon påpekar att Norge redan är beroende av EU genom EES-samarbetet, men att landet ofta står utanför viktiga beslut.

Det är en strategisk risk för Høyre att fokusera på EU-frågan. Partiets samarbetspartner, Fremskrittspartiet, är emot EU och kan dra röster från motståndare. ”Vi kanske inte plockar politiska poäng på kort sikt, men vi har starkare skäl än någonsin. Jag anser att politiker bör leda och inte bara lyssna på folket,” avslutar Agerbak-Jensen.

Om Island fortsätter med sin ansökan om medlemskap kan Norge snart stå ensamt som det enda landet i Norden utan EU-medlemskap. ”Snart är det bara vi kvar. Det blir ensamt,” säger hon.

Fakta: Norden blickar mot Europa

  • Islands parlament förbereder en folkomröstning om att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap, planerad till våren 2027.
  • Danmark avskaffade förbehållet mot att delta i EU:s försvarssamarbete efter folkomröstningen efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.
  • Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson har nyligen öppnat för att utreda ett svenskt införande av euron.

Høyre byter spår

Høyre håller landsmöte 13-15 februari nära Oslo flygplats. Erna Solberg avgår efter nästan 22 år som partiledare. Ine Eriksen Søreide förväntas ta över som partiordförande. Stortingsvalet i höstas var en stor besvikelse för Høyre som backade till 14,6 procent, en nedgång med 5,7 procentenheter, och förlorade sin position som största borgerliga parti till Fremskrittspartiet.