Det svenska byggandet under 2000-talet har i stor utsträckning präglats av täta kvarter, men nu tyder tecken på att regeringen önskar en förändring. En ny vision om trädgårdsstäder, med låga och blandade bebyggelser, har börjat ta form. Den ursprungliga idén om trädgårdsstaden kom som en social reform och var en reaktion på den överexploatering som präglade många urbana områden.
Det finns ett nyvaknat intresse för trädgårdsstaden i Sverige, vilket stöds av regeringen som planerar att starta en ny egnahemsrörelse. Många människor uttrycker önskemål om att bo i småhus snarare än i större, mer tätbefolkade områden. Detta tyder på ett skifte i bostadsnormer, där trädgårdsstaden kan bli en attraktiv alternativ.
En av de mest älskade representationerna av trädgårdsstaden finns i Elsa Beskows illustrationer av Lillköping, inspirerat av Sigtuna och i linje med trädgårdsstadsidealen. Dessa bilder skapar en nostalgisk bild av en idealisk plats, där det finns utrymme för barnen att växa och leka. För många svenskar har Lillköping blivit en symbol för en mer harmonisk livsstil.
Det är tydligt att den svenska befolkningen i allt högre grad söker sig mot mindre samhällen som erbjuder en balans mellan boende och naturnära upplevelser. Denna trend, som återuppväcker konceptet av trädgårdsstaden, kan komma att forma framtiden för svensk stadsplanering och boende.
