Den vikarierande klimat- och miljöministern Johan Britz (L) har avfärdat kritiken från sitt eget expertorgan, Klimatpolitiska rådet. Detta har lett till att han kallas till Miljö- och jordbruksutskottet för att förklara regeringens åtgärder för att nå klimatmålen.
Enligt den senaste rapporten från Klimatpolitiska rådet är regeringens klimatpolitik otillräcklig. Sverige riskerar att missa både nationella och EU:s klimatmål för 2030, 2040 och 2045. Rapporten visar att många viktiga beslut har skjutits upp och att endast hälften av förslagen i regeringens egen klimathandlingsplan har trätt i kraft. Dessutom har utsläppen ökat kraftigt, vilket kan leda till böter på upp till 40 miljarder kronor till EU.
Britz håller inte med om rådets slutsatser och menar att regeringens långsiktiga klimatmål är möjliga att uppnå. Han påstår att rådet missar att ta hänsyn till faktorer som inflation och krig. ”Som politiker måste vi också ta hänsyn till allmänhetens åsikter och förena klimatmål med andra samhällsmål såsom konkurrenskraft och hushållens ekonomi”, säger Britz.
Överenskommelsen med EU om att minska utsläppen, känd som ESR-åtagandet, kräver mer insatser, vilket Britz bekräftar. Han nämner att ersättning erbjuds till myndigheter som genomför omställningar. Utskottets ordförande, Emma Nohrén (MP), uttrycker oro över att utsläppsminskningarna inte återspeglas i regeringens budgetplaner.
Statsvetaren Göran Sundström påpekar att det har blivit allt vanligare att regeringen ignorerar råd från myndigheter och experter, något som han ser som en oönskad trend. Han nämner också att regeringens beslut om straffskalor gjorts trots massiv kritik från expertmyndigheterna. ”Det är som om personlig auktoritet skulle vara en garanti, vilket många anser gränsar till arrogans”, säger Sundström.
Den nuvarande regeringens tillvägagångssätt, där man ställer krav på hur myndigheter ska formulera sina utredningar, har blivit mer utbrett och kan potentiellt strida mot grundlagarna, menar Sundström. ”Om regeringen redan har bestämt sig för vad som ska göras, varför ska vi då investera i utredningar?”, frågar han.
Även Simon Matti, en forskare inom miljöpolitik, noterar att svenska politiker i allt mindre grad lyssnar på klimatexperters råd. ”Annars skulle vi ha en helt annan klimatpolitik”, konstaterar han.
Britz avslutar med att säga att han inte tror att Klimatpolitiska rådet avser att motverka hans politik, utan att hans ansvar som minister är att driva politiken framåt med bred folklig förankring.