Regeringen har beslutat att inte gå vidare med förslaget om att skapa en överordnad nationell underrättelsechef. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard meddelade detta, och beslutet kommer efter stark kritik från olika håll, inklusive Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FRA).
Trots att förslaget, som tillskrivits den tidigare moderatledaren och statsministern Carl Bildt, nu skrotas, avser regeringen att inrätta en ny civil myndighet som liknas vid en ”James Bond”-organisation. Denna myndighet kommer att ha en chef på samma nivå som andra myndighetschefer.
Utredningen föreslog att Sverige skulle få både en civil och en militär underrättelsetjänst, något som liknades vid ett ”svenskt CIA”. Kritiker har påpekat att en centralisering av underrättelseverksamheten skulle kunna skada samarbetet mellan olika myndigheter. FRA uttryckte i sitt remissvar att det var oklart vilken funktion den nationella underrättelsechefen skulle ha och varnade för att detta kan leda till en brist på förtroende mellan myndigheter.
Även Försvarsmakten framhöll riskerna med att dela upp civil och militär underrättelseverksamhet, och ansåg att det är nödvändigt att bevara den unika kompetensen som finns inom Militär underrättelsetjänst (Must). Myndigheten ansåg dessutom att tidsplanen för att få den nya myndigheten på plats senast den 1 januari 2027 är för snäv.
Utrikesminister Malmer Stenergard sade i en kommentar till Altinget att regeringen har tagit till sig av kritiken, vilket är anledningen till att man inte går vidare med alla delar av utredningen, inklusive den nationella underrättelsechefen. Trots detta kvarstår planerna på att inrätta en ny civil underrättelsemyndighet, med en startdatum som förblir den 1 januari 2027.
Regeringen väljer att bortse från invändningarna om att detta är ett för snabbt framsteg, och Malmer Stenergard betonar att det är viktigt att genomföra detta skyndsamt med tanke på den allvarliga säkerhetssituation som råder, särskilt med hänvisning till det ökande hotet från Ryssland efter invasionen av Ukraina.
Den nya myndighetens inrättande sker samtidigt som Sverige har fått kritik för sin växande myndighetsflora. En forskningsrapport från Malmö universitet påpekar att myndighetsbildningen har ökat, vilket står i kontrast till flera partiers tidigare löften om att rensa upp bland myndigheterna.
Frågan om underrättelseverksamhet är inte unik för Sverige; på EU-nivå arbetar kommissionen under ordförande Ursula von der Leyen med att inrätta en ny underrättelsetjänst, avsedd att stärka unionens kapacitet att hantera multinationella hot och informationstryck. Trots detta har flera medlemsländer uttryckt skepsis mot att ge mer makt till Bryssel när det gäller underrättelsefrågor.
