Den svenska regeringen, under ledning av vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L), har avfärdat kritiken från sitt eget expertorgan, Klimatpolitiska rådet. Detta sker i en tid då rapporter visar att Sveriges klimatpolitik är otillräcklig för att nå de uppsatta målen för både nationellt och EU.
Enligt den senaste rapporten från rådets sida riskerar Sverige att inte uppnå sina klimatmål för 2030, 2040 och 2045. Många viktiga beslut har blivit försenade, och av regeringens egna förslag inom klimathandlingsplanen har endast hälften implementerats. Utsläppen har dessutom ökat kraftigt, vilket kan leda till böter på upp till 40 miljarder kronor till EU.
Britz å sin sida menar att den långsiktiga målsättningen är nåbar med regeringens politik. Han påpekar att rådet inte tar hänsyn till faktorer som ”inflationskriser eller krig” och att politiker har ett ansvar att kombinera klimatmål med andra samhällsmål, såsom ekonomisk konkurrenskraft och hushållens ekonomi. Trots detta erkänner han att mer arbete krävs för att uppfylla EU:s ESR-åtagande om minskade utsläpp, och regeringen erbjuder ersättning till myndigheter som genomför omställningar.
Nu har Britz kallats till Miljö- och jordbruksutskottet av ordförande Emma Nohren (MP), som vill förstå regeringens planer för att nå klimatmålen. Hon uttrycker oro över att det inte finns några konkreta satsningar i regeringens budgetar för att förbättra situationen, och påpekar att läget har förvärrats sedan den nuvarande regeringen tillträdde.
Statsvetaren Göran Sundström har noterat en ökad trend där myndigheters och expertorganens råd ignoreras av regeringen, vilket han anser är problematiskt. Han framhåller exempel där regeringen har beslutat om nya lagar trots massiv kritik från expertmyndigheter. Sundström menar att detta kan leda till sämre beslut och slöseri med resurser.
Den nuvarande regeringen har, enligt Sundström, tagit denna trend till en ny nivå där direktiv ges angående hur utredningar ska utföras, vilket tidigare varit ovanligt och potentiellt grundlagsvidrigt.
Han anser att den nuvarande situationen utgör ett ”jättestort problem” och understryker vikten av att regeringen är öppen för alternativa synsätt och signaler. Simon Matti, som forskar på miljöpolitik, instämmer i att svenska politiker i dag är mindre benägna att ta till sig klimatexperternas råd än tidigare, vilket kan få allvarliga konsekvenser för landets klimatpolitik.
Den pågående debatten kring Sveriges klimatpolitik och hur regeringen hanterar expertutlåtanden kommer sannolikt att fortsätta i takt med att fler röster höjs för att uppnå aktuella klimatmål.