En ny rapport från den vänsterfackliga tankesmedjan Katalys påstår att programmet Agenda på SVT domineras av ”höger röster”. Denna kritik har mött starkt motstånd, där bedömare menar att rapporten bygger på tvivelaktiga definitioner och snäva mätmetoder. Istället för att reflektera verkligheten verkar den snarare spegla avsändarens politiska ståndpunkter.
Det är värt att notera att Katalys, under ledning av Daniel Suhonen, har nära kopplingar till Socialdemokraterna och LO-förbundet. Trots att tankesmedjan beskriver sig som oberoende, arbetar den på uppdrag av fackliga organisationer med tydlig partipolitisk inriktning. Kritiker, bland annat på Kvartal, anser att rapporten snarare bör betraktas som ett politiskt inlägg än en neutral analys, särskilt med tanke på att den publiceras under ett valår.
En central punkt i kritiken rör hur Katalys definierar ”höger”. I rapporten klassas både Centerpartiet och ledarsidan för Dagens Nyheter som höger, vilket är en kontroversiell klassificering. Centerpartiet har sedan 2019 brutit med det traditionella borgerliga blocket och samarbetar nu med Socialdemokraterna, medan Dagens Nyheters ledarsida har stöttat Januariavtalet och kritiserat Tidoavtalet samt samarbetet med Sverigedemokraterna.
Trots detta bidrar dessa klassificeringar till en uppblåst bild av en borgerlig dominans inom programmet. Katalys bygger sin analys på en kvantitativ genomgång av 23 avsnitt av Agenda, där talartid från olika gäster har mätts. Rapporten hävdar att cirka 70 procent av talartiden tillfaller ”höger”, men här finns en betydande metodologisk brist. Den säger inget om innehållet i diskussionerna eller hur gästerna bemöts.
Det påpekas att kritiska frågor inte tas upp av Katalys, och att det saknas representation av ledarskribenter med socialkonservativa eller Sverigevänliga åsikter. Att en politiker får mycket talartid kan också bero på att denne granskas hårt, vilket är en central del av journalistikens uppdrag, en aspekt som helt saknas i analysen.
Vidare visar andra analyser av public service att vänstervinklade inslag är betydligt vanligare än högervinklade. Detta förstärker bilden av att frågan om politisk slagsida är mer komplex än vad Katalys rapport antyder.
Katalys har dessutom använt AI för att samla in och bearbeta data, vilket väcker frågor om metodens tillförlitlighet. Stora AI-system varnar för att resultaten kan innehålla fel och partiskhet, vilket ställer krav på hög transparens och kvalitet i rapporten. Kritiker menar att Katalys inte tillräckligt tydligt redovisar dessa osäkerheter.
Debatten om public service är inte ny. Sedan 1970-talet har SVT och Sveriges Radio ofta kritiserats för en vänsterliberal eller till och med vänsterradikal slagsida. Mot den bakgrunden framstår Katalys tes om att SVT skulle vara ”regimtrogen” och högervriden som en medvetet provocerande position.
Sammanfattningsvis har kritiken mot Katalys rapport varit kraftfull. Klassificeringarna av ”höger” och ”vänster” är omstridda, och metoden mäter kvantitet men inte journalistisk kvalitet. Med en avsändare med tydliga politiska intressen bidrar rapporten snarare till förvirring än klargörande gällande balansen i public service rapportering.
