Årets nyordslista för 2025 ger en djup inblick i en värld präglad av osäkerhet, teknologiska skiften och en lågmäld vardag. Den återspeglar språket som en arena för motstånd, ironi och försiktiga framtidsvisioner. Bland de nya orden hittar vi uttryck som ”Trumpviskare”, ”mammakorv” och ”dunkelflaute”, som belyser nya sätt att resonera kring energi, kultur och mening.
Många av nyorden har sin grund i ett politiskt laddat landskap. Termen ”Trumpviskare” sätter fokus på informella maktstrukturer och personliga relationer inom internationell politik. Andra nyord, som ”hämndtull” och ”handelsbazooka”, indikerar hur handelspolitik har blivit alltmer konfrontativ, vilket språket snabbt anpassar sig till för att beskriva nya former av konflikt.
Säkerhet och beredskap har också fått en framträdande plats i årets lista. Uttryck som ”drönarmur” och ”robusthöjande” speglar ett samhälle där skydd och motståndskraft står i fokus, både bokstavligt och bildligt.
Det mest talande nyordet i år är ”dunkelflaute”, ett tyskt lånord som beskriver väderförhållanden utan sol och vind, vilket i sin tur leder till brist på elproduktion från förnybara källor. Detta ord har emellertid fått en bredare betydelse och används nu som en metafor för den upplevda energibrist som genomsyrar samhället, såväl politiskt som ekonomiskt och mentalt.
Denna känsla av gråhet och stagnation präglar många av de nya orden. Inom mode har även ”mammakorv” blivit ett laddat uttryck för den långa dunkappan som blivit en symbol för vintergarderoben – praktisk och varm, men ofta kritiserad för sin brist på färg.
Teknologiska framsteg fortsätter att påverka språket starkt. Nyord som ”AI-agent” och ”vibbkodning” visar hur artificiell intelligens nu agerar och skapar självständigt. Samtidigt växer oron för de negativa aspekterna, sammanfattad i termen ”hjärnröta”, som fångar rädslan för intellektuell nedgång i ett ständigt flöde av ytligt innehåll.
Hållbarhet framträder också som ett tydligt tema i årets lista, men med en bredare innebörd än tidigare. Begrepp som ”beredskapsodling”, ”balkongkraftverk” och ”solsambruk” pekar på lokala och konkreta lösningar i en tid av osäkerhet kring försörjning. Här introduceras även mer existentiella perspektiv, som ”existentiell hållbarhet”, som belyser människans behov av mening, trygghet och sammanhang.
I årets nyordskronika från Institutet för språk och folkminnen (Isof) konstaterar språkvårdaren Linnea Hanell att kris och konflikt inte längre är något nytt inom språket; det nya är snarare den samlade känslan av tyngd och ett stålgrått tillstånd som tycks dominera både världen och vardagen. Nonsens, ironi och lek kan fungera som tillfälliga ljuspunkter, men de löser inte de större problemen.
Istället framhäver hon ”kulturljudzon” som ett oväntat hoppfullt uttryck. Det representerar en idé om att ge utrymme för kulturens oljud och liv i staden, även när det skaver. I denna tanke finns en vision om ett samhälle som inte bara är effektivt och säkert, utan också levande. Kanske är det just i kulturen och i det gemensamma som energin långsamt kan börja återvända.
Årets nyordslista erbjuder en fascinerande insyn i samtidsfrågor och språkliga förändringar, som speglar den verklighet vi lever i.
