I Dresden har östtyska medborgare länge känt sig förbisedda av västtyska medier. Nu, med den nya tidningen Ostdeutsche Allgemeine Zeitung (OAZ), hoppas man återuppväcka intresset för kvalitetsjournalistik bland östtyskarna. Tidningen, som står på egna ben, anklagas å sin sida för populism av vissa västtyska röster.
OAZ:s redaktion, under ledning av Nora Domschke, har stora ambitioner: att bli en rikstidning för de 15 miljoner östtyskar som fortfarande bär på en annan verklighetsbild än sina västtyska motsvarigheter. Domschke betonar att det östtyska perspektivet knappt får något utrymme i Tyskland och att många västtyskar inte förstår östtyskarnas tankesätt.
Tyskland återförenades 1990, och även om mycket har förändrats har en osynlig mur förblivit mellan öst och väst. Östtyskarna upplever ofta att de har en annan syn på viktiga frågor, som det militära stödet till Ukraina och relationerna med Ryssland. Dessutom har motståndet mot klimatåtgärder och lagar kring installation av värmepumpar varit starkare i öst.
I sitt senaste nummer tar OAZ upp energipolitik och kritiserar den tyska regeringen för att inte ta hänsyn till vad befolkningen betalar för sina beslut. Tidningen strävar efter att snabbt och klart förklara hur globala händelser påverkar den vanliga medborgaren. Dirk Jemlich, tidningens vd, poängterar att man ställer frågor som inte alltid beaktas i västtyska medier, som vem som drar nytta av de stora lån som Tyskland tagit för infrastrukturinvesteringar.
Östtyskarna läser i stor utsträckning lokala tidningar eller sociala medier, vilket gör att de utestängs från den nationella samhällsdebatten. Sophie-Marie Schulz, som arbetar med projektet, påpekar att östtyskarna har en annan socialisering och att de reagerar starkt på allt som liknar censur. Hon menar att det är viktigt att diskutera invandring utan att de som har en negativ åsikt blir stämplade som rasister.
OAZ har fått både stöd och kritik från andra medier. Die Zeit kallar tidningens innehåll för ”högerliberal stapelvara”, medan Frankfurter Allgemeine menar att den fokuserar mer på känslor än på fakta. En kontrovers har också uppstått kring anställningen av Florian Warweg, tidigare journalist för det Kreml-finansierade Russia Today. Jemlich försvarar beslutet och betonar Warwegs nuvarande journalistiska arbete.
Ägaren av OAZ, Holger Friedrich, har också varit i fokus för kritik tidigare, bland annat på grund av sin koppling till Stasi. Tidningens ledning anser emellertid att detta är en gammal historia och att man nu fokuserar på att bygga en hållbar och lönsam tidning för östtyskarna. OAZ:s första nummer publicerades den 20 februari 2026, med en initial upplaga av 47 000 exemplar och en betydligt lägre prissättning än västtyska tidningar.
Den nya tidningen kan, om den spelar sina kort rätt, fylla en viktig lucka i medielandskapet och få östtyskarna att återfå intresset för nationell debatt och kvalitetsjournalistik.