Liberalerna står inför en allvarlig kris och riskerar att åka ur riksdagen i kommande val. De senaste opinionsmätningarna visar på rekordlåga siffror för partiet, med en nivå runt 2 procent, enligt källan. Situationen förvärrades under fredagsmorgonen när den kända riksdagsledamoten Gulan Avci meddelade att hon drar sig tillbaka från sin kandidatur. På fredagskvällen kom fler negativa nyheter; Louise Eklund, partiets förste vice gruppledare, meddelade att hon också avstår, och Torkild Strandberg lämnade partiledningen.
Frågan som många ställer sig nu är huruvida Liberalerna verkligen är på väg att försvinna helt från riksdagen. Partiet har en historisk betydelse i Sverige, där det tidigare var en stark kraft bakom införandet av allmän rösträtt. Det kan sägas att den nuvarande svenska politiken är mer präglad av Bertil Ohlins socialliberalism än av socialistiska idéer.
Historiskt sett har partiet stått för värderingar som en stark välfärd med en individualistisk prägel, marknadsekonomi och öppenhet mot omvärlden. Ändå har Liberalerna på senare år förlorat många av sina väljare, särskilt till Socialdemokraterna, vilket har fördjupat deras kris. Mellan valen 2018-2022 förlorade de cirka 41 000 väljare till oppositionen.
Den nuvarande politiken har uppfattats som allt mer avvikande från de traditionella liberala värderingarna. Genom att stödja en regering som minskat bistånd och bidrag till de mest utsatta, samt har haft en svag klimatpolitik, har partiet fått kritik. I skolfrågor, där de en gång hade en stark ställning, har deras politik blivit liknande oppositionens, vilket skapat förvirring bland väljarna.
Inför årets val verkar strategin vara att förankra sig vid borgerliga allianser, trots den pågående kritiken. Isabella Nilsson ställer den tankeväckande frågan: ”Kan man verkligen tala om självskadebeteende när man inte varit sig själv den senaste tiden?” Det är tydligt att den socialliberalism som Liberalerna en gång stod för idag saknar ett hem i svensk politik.
